Grosders val

Hej din "ta livet å dig"-klickare.

Nej jag är inte arg på dig, givetvis inte. Jag vill endast förstå dig och dina handlingar. Därför utmanar jag dig. Vill du bli bjuden på massvis av bier och sprit? Med detta vill jag sträcka ut handen och plånboken för att du ska få ett tillfälle att lära känna mig, personligen. Som det är nu är du ett hot min mentala hälsa som inte är så värst mycket att kämpa för men det hade varit skoj att ha en smula kvar.

Idag fick jag en tanke då jag körde på motorvägen. Jag såg alla människor i bilar i rörelse. Alla ska någonstans. Hela systemet är egentligen uppbyggt för att vi medborgare ska få genomleva ett liv med minsta onödiga smärta. Lastbilar som fraktar allsköns ting. Människor som ska till sin älskade. Hur stor apparat allt är. Livet är så skört. Hur lätt kan jag i mörkret på en landsväg inte köra på en fotgängare och hävda att det var en olycka? Att jag som en ovärdig människa kan ända en annans liv med minsta möjliga straff. Att det går att planera ett massmord och döda tiotals människor för att man vill eller känner för det. Att straffet aldrig kommer överstiga offrens och de anhörigas olycka. Systemet är inte tätt.

Samtidigt får jag en enorm överhöljning av hur underbara människor är. Jag vill berätta för alla hur mycket uppskattar deras existens. Men inte nu. Inte under inflytande. Mina föräldrar har aldrig berättat för mig att de älskar mig, ej jag heller. Tyvärr har vi alla tre växt upp i kärlekslösa hem. Jag har mycket svårt för att berätta för någon hur mycket jag vill ha deras fortsatta närvaro utan att det stockar sig i halsen. Ge mig en kvinna som vet hur jag ska tas!

Den tjugonioende april hände inte ett kungens skit. Jag var predestinerad att vara ett tråkigt offer för verkligheten. Kanske jag inte är mer än så här? Har jag stagnerat? Har jag nått kulmen? Framtiden är fortfarande oviss. De fasta punkterna försvinner alltmer. Snart har jag ingen säkerhetsnivå alls kvar att återgå till. Finns det ett uns livslust kvar i mig - om bara för att dricka mig pissfull - ska det inte vara några problem. Om andra saker tar överhand och förmörkar allt det andra levnadsbara måste nog historien skrivas om.

Alltnog!
 Visst har jag en del kuk kvar i mig! Stå inte där och grina. Snart kommer jag och krämar på våldtäktsstatistiken i en stad nära dig! Än har inte den här pågapitten gjort eller sagt sitt!

 Däremot har Breeze bar & nightclub gjort sitt. Smutsiga andrahandslokaler inhysta av äckliga degenerade malmöbor. Häromsenast (eller -sistens men jag vågar inte dödförklara mina besök än) var jag ordentligt fylld. Enligt utsago hade en kvinnlig bekant pratat för mig och parat ihop mig en kvinna. Vi dansar (vad jag har fått höra) och har trevligt när hon utbrister: "Jag vill ha en drink!" Inte ens en gång en fråga varpå jag säger nej och drinkludret sticker. Det är skönt att man har kvar en del fasta principer som inte behöver tänkas igenom för att de ska falla. Jag har behandlat detta innan om hur man tillgodogör sig punkter som inte går att rucka på då man är bortom egen tankeförmåga.

Snart kommer Ronny Grosder tillbaka och gör rätt för sig. 

Att det skulle vara så svårt har ingen berättat för mig. Alla dessa trettio- och fyrtiotalister träffade varandra på dansbanan efter herrens spritinmundigande. Nu sitter alla hemma och stirrar på kristall- och glasskärmar i stället. Nu måste man formligen sälja sig till denna kräsna kvinna som kan peka och domdera bäst fan hon vill! Nej för i helvete. Tillbaka till sekterna. Där är det fan ta mig bättre att få fatt i en kvinna.

Bättre att fånga en vilde och tämja än att locka till sig en kravmaskin.

I e-kontakts tecken försöker jag att var tillgänglig då jag känner för det. Åh dessa underbara varelser som
 tetas! Fan ta er. Ge mig ett icke-tolkningsbart tecken. Gör mig till en aktiv man.

E-kontakt:

"Skulle vilja säga att jag är en helt vanlig tjej med båda fötterna på jorden. För mig spelar insidan en större roll än den yttre. Å andra sidan har du en god personlighet kommer detta att spegla hela dig..."

Libra83

Det är så jag känner mig när jag är ute så jag och Libra83 är inte så mycket olika. Att jag skulle vara så ensam att jag måste dejta E.T är däremot ett offer jag inte är villig att göra.

Några sista ord från Ronny Grosder:
När denna lycka uppkommer om att man faktiskt - om bara till en liten gräns - kan ändra sin framtid gör mig innerligt glad.

Gör mig inte illa

Vem fan är det som klickar på "ta livet å dig"?
 Vem är det som vill mig ont? För länge har en nitisk övermänniska gjort sig mödan att klicka på denna uttrycksform utan att ge sig tillkänna. Din lille beskäftige jävel.

 En sak livet har lärt mig är att man inte ska dö för någon ej heller leva för någon. Båda dessa utgör ett offer som inte härrör från den fria viljan utan grundar sig på principer och heder. Det finns ingen anledning. Ja, jag vet att jag är: ful, framtidslös, icke-älskbar, tråkig, penibel, ännu fulare, ej värd livet, osäker, okarismatisk, fulast, sämst, motsvarigheten till allt som är njutningsfullt. Enligt många och ock jag vet att jag trots mina brister måste låta skeendet ha sin gång. 

Du som förnöjer dig med denna enkla sak förstår du att det kan vara en skillnad av liv och död för mig? Jag är ingen robot inte ens en gång en humanoid robot. Trots mina humoristiska beskrivningar kvarstår ändå personen bakom omskrivningen, jag. Det är inte frågan om ett skämt, jag finns, på riktigt. Vad jag vet besitter  jag ett fullvärdigt känsloliv. Att jag tillfogade "ta livet å dig" var en form av avståndstagande, inte trodde jag att någon skulle förfölja mig med detta. Ha förmågan att hänga med mig. Jag uppskattar all form av reaktion till en viss gräns. Ser jag att det bli en aningens karikerande och missvisande blir uppskattningen en annan.

Ronny Grosder finns på allvar om någon tvivlar. Vill ni tvivla består tyvärr jag och mina lidanden ändå.

Några sista ord från Ronny Grosder:

En ful, tillika missbrukare av droger och beräknande lättbiersluder frågar den till synes tunge missbrukaren om hon får lov att bjuda på en cigarett i hopp om att få till det!

"Hej, snygging. Får jag bjuda på en cigarett", sa slaskfittan med ett tillgjort leende.
"Nej tack, jag är rädd att det öppnar för bruk av lättare droger".

Alltigenom

Åh hjälp vad jag är nära till tårar nu.

På grund av en fyrbent vän som jag hellre skulle valt att döda en tvåbent till förmån för hennes fortlevnad är jag bitter. Säkert finns det en del tvåbenta som inte skulle nå upp till dennas renommé.

Under mina ungkarlsdagar har jag hittat en del. Mitt besök på "The Square side" var inte lyckat. Jag mötte en samtalspartner i form av Bengt och hans till-hälften-åriga thailändska hustru Nam eller Naam. Han bjöd mig som vanligt är på en bier men eftersom jag inte vill betraktas som ett bierluder bjöd jag honom på en ävenså dyrare drink - Gin och Tonic! Han tog den till sig och icke annat bjöds, det bådade gott. Föraktade honom när han presenterade sin underåriga hustru som jag tyckte hade en argsint kärleksrelation till mig innan jag visste hur det förelåg. Bengt är fucked.

En annan kvinna jag träffade på Centiliter och Gram med en så kallad flygelman gjorde inte saker och ting bättre. Denna översminkade varelse sökte mina blickar och jag hennes. Den andra gången tog jag hennes notifikation på allvar och stegade fram till henne. Som brukligt var frågade jag om kvällens förehavanden. Hon svarade att "Hipp" var hennes mål och jag likaså! Efter min singulära förfrågan avträdde eftersom jag anser att man bör lämna något till det enskilda.

Mellanlandningen bestod av Paddys (som jag har krossat rutan till). Inget minnesvärt reser sig från detta tillfälle.

I Hipps kö stod jag i modiga tjugofem minuter utan att bli insläppt.


Efter många så kallade very important persons blev jag inföst med devisen: "Du har stått här länge nog".

Jag beställde en bier och gick ut till orangeriet för att betänka min situation. In kommer denna megära och frågar om jag inte har sett denne. Fastän vi stod vid samma kö i cirka femton minuter gjorde det henne inget. Hon ber mig om att gå in ty vädret var kyligt. Jag bistår hennes önskemål. I samtalet är hon så jävla framåt vad gäller min flygelman och var han befinner sig och undermeningen består i att jag är en jävla bifigur som bör avlägsna sig så fort som möjligt. Det enda hon fann viktigt var man bimans positionering vilket jag dessvärre inte kunde tillgodose hennes önskemål. Efter ett antal moderna artighetsfraser avspisade hon sig själv med orden: "Jag behöver shots!".

Under min dryckestillvaro gick jag in på e-kontakt.se och hittade mig fram till ett köp av ett abonnemang. Det blev

"Köp 6 månader och få
3 månader extra på köpet!
(totalt 834 kr) Vårat populäraste erbjudande!"

Jag lyckades efter någon liter rosévin och ett par liter bier skriva in mina kontokortsuppgifter. Trodde att det skulle kicka igång direkt för jag ville så gärna skicka lite härliga brev till några ladiesar men icke! I flera minuter slet jag med uppdateringen. Då kom jag på den briljanta idén om att tro att det var fel på deras betalsystem och därför skickade jag iväg ännu köp av samma abonnemang. Nu är alla saker betalda fram till 2013-11-21. Inte ens säker på att jag lever då för att uppleva abonnemangsutgången.

Trodde att jag var färdig med allt som gällde dejtingsidor men nu känner jag en viss ekonomisk inverkan. Kanske är detta ett snedsteg som leder mig rätt?

Lösfitta

Det började mediokert då jag inte fick min oftast behövda sömn innan utgång.

Efter mitt misslyckade instickssovande hoppade jag upp från sängen eftersom för många tankar hopade sig i huvudet. En total kopia av vad som hände i går natt. För övrigt har jag börjat fatta tycke för folk som är lite lätt smutsiga. Kan inte definiera det än med ord helt säkert. Något eller några fysionomiska drag som jag finner i vanliga fall vara förkastligt men i rätt kontext blir det på något sätt vackert.

 Nu känner jag mig medgörlig och vill ut för att göra min energi så socialekonomisk som det bara går. När jag är i detta tillstånd måste det tas tillvara på. Vi har tre cirklar som består av: Social förmåga, onykterhet och intelligens.  När dessa är i centrum av vad de kan uppbåda är jag i topp! Icke så, ska intet annat göras.

En dag förra veckan körde jag närmaste vägen till Grottan i Malmö! I Rörsjöstaden och på Drottninggatan är det alltid en möda att få parkering så jag ställde mig en billängd efter parkering förbjuden-skylten och gick hurtigt i rätt riktning. In kom jag genom den alltid så gläntgenerösa dörren och tog första till vänster till den så fina montern. Jag trängtade efter Fleshlight original. Mina ögon kunde inte hitta den efter ett bra tag. Personalen fick reda på detta och ville ha ett nummer men eftersom jag inte fann originalet gick hon in på lagret (för övrigt samma person jag träffade på Fregatten som ville att hennes son skulle bli som jag).

"Naj vi haur baura scharrnor", sa den malmöitiska kvinnan. [Nej vi har bara stjärnor]

Tillbaka till den omoraliska förevisningen!

Länge stod jag och begrundade vem som skulle få ett skjut.Tera Patrick, Jenna Haze, Stoya eller Katsuni? Tack vare att jag redan hade en visuell erfarenhet av Katsuni och den undersköna filmen i POV som blir som ett roligt och skönt filmspel valde jag henne. Aldrig att jag låter en analscen rulla men när jag såg en sådan med Katsuni var det så, vackert och smakfullt. Jag lät mig indoktrineras i rektums fördelar. Jag föredrar japanskor men denna fransysk-vietnamesiska gör mig till en bättre och hårdare man.

En indisk - till synes taxichaufför - stod framför och köpte en film för ett par hundralappar. En vithyad man satt på huk och letade oförväget efter nyheter bakom mig och framför kassan. Väl framme säger jag till kassörskan om att jag har valt Katsuni och lagernumret är sextio. Innan köpet är avklarat ber jag om en tub glidmedel, då i första hand Slik som jag har en god klibbig erfarenhet av. Den har de inte. Under hörhåll frågar jag efter storsäljaren. Det är "Pjur" basic och jag tar en sådan.

"Jag är lite dåligt parkerad", säger jag för att inte verka suspekt eftersom att från och med ingång till utgång inklusive allt inte hade tagit fler än fem minuter. Lite nervös var jag.
"Ja ja", sa hon artigt. Fortfarande lite dolsk blick som om hon inte visste var jag skulle placeras.

Jag kunde inte bärga mig! Jag körde som en söderhavsvilde! Hemåt!

I min iver att uppnå sköndom frångick jag manualläsandet och därför blev det som det blev. Att lägga den i varmt vatten - var inte ett alternativ just då - enligt rekommendationerna. Jag oljade in penis och lösfittan. Efter ett tags försök av penetrerande tycker jag det är konstigt att jag inte kan bräcka ingången mer än en tre centimeter. Lägger på fler strängar av glidmedel på lösvaginan och försöker igen. Nej, för helvete det börjar göra riktigt ont på ollonet. I ren iverdesperation gräver jag in fingrarna och hittar motståndaren. Efter en match drar jag ut denna motsvarighet till skoblock - en femton centimeter lång liknande en sittpinne för fåglar! Inte konstigt att det tog stopp.

Efter detta icke så ärorika förfarande tar jag ny sats och finner denna underbara silikonskapelse vid namn Fleshlight högst presentabel. Med reglaget i form av skruvkorken som man reglerar insuget av luft med är en så simpel höjdare. De sinnrikt utformade slidkanalerna är också en välgärning för kuken. Jag trodde inte att jag skulle klara mig utan vibrator men det gör jag. ÅH, vilken kuköppnare! Aldrig mer skall jag använda min föredetting ens om min nuvarande skulle brisera av något slag. Ska jag onanera med hjälp av något ska det vara med Fleshlight! För länge har jag bottnat för tidigt i min dåvarande, de där sista centimetrarna. Att luften i min "The Leopard" hela tiden har gäckat mig är en annan sak. Något som Fleshlight inte gör tack vare en mer genomtänkt utformning. Det var så jävla fint att jag körde en gång till kort därefter. Så hungrig var jag.

Fleshlight:
+
Vällegerad
Generös längd
Lättfattlig
Justerbart insug av luft
Klarar längre tids användning
Inget pruttande

-
Kostar en del
Måste torkas efter varje användning
Billig plasthållare
Kräver rikligt med glidmedel