I onsdags promenerade jag i regnet in till värnhem för en Cruzcampo på broderstugan. 0,6 liter av livets vatten som aldrig får upphöra att existera. Tror att det blev en Hof på La Couronne om jag inte missminner mig. En fransk temakrog man inte ska besöka alltför frekvent, otrevlig personal bland annat.
Efter onsdagen hamnade jag i en depression, ett återkommande element i mitt liv där jag ifrågasätter mitt existensberättigande. 2007-05-26 har jag för mig var den senaste, det var nära där. Tänkte mycket under torsdagen och lite under fredagen och hade nära till tårarna. Under de här perioderna vill jag vara ledsen och varje ord jag uttalar gör jag med en oerhörd möda. Kan inte under några omständigheter omvandla tiden jag har till mitt förfogande på ett givande sätt.
Läste ut "Att älska som en porrstjärna" av Jenna Jameson för att lära mig hur jag ska bete mig när det väl gäller. Det kan aldrig vara fel med lite teoretisk lärdom om än den praktiska delen är den bästa. Nu vet jag var jag ska lägga händer och armar när man blir avsugen till exempel, det hade jag ingen aning om innan. Förutom det vet jag nu att porrstjärnor är små, enkla bekräftelsetörstande ynkliga människor. Det har Jenna Jameson och Ron Jeremy bevisat.
På fredagen var jag också nödgad att gå in till stadskärnan. Drack några slurkar whisky av märket "The Dundee", det gjorde gott för kroppen inför den stundande gången. Målet var biografen Royal på gågatan och filmen var givetvis "2012". Unnade mig ca 400 gram godis, trodde mig vara förtjänt av det, vilket jag inte är, men det var det jag intalade mig. Den var kraftigt försenad på grund av föregående försening och därför var inte salongen ens en gång städad, är det det mina 110 kronor går till? Inte så ljuvligt för öronen med dessa ständiga utannonseringar om att det finns ett fåtal udda platser kvar, kan inte en tavla lösa det? Såg ett par slöjor i salongen som inte kunde uttyda platsnumreringen och gick fel, penibelt för dem. Enligt min mening borde salongen genomgå en uppfräschning eller en omarbetning. Det är för små trappavsatser på de första tio raderna, stolarna är rent för låga, inga ställ för drycker och var i helvete ska man göra av sina ytterkläder? När till och med Bollywood-biografen på Limhamn har en garderob varför har då inte denna välrenommerade biograf det?
Filmen var bra, till trots.
La Couronne igen. Två Carlsberg Hof. Musiken tystnade redan vid 00:20 och ljuset tändes för en stund för att senare dimmas igen. På dörren stod det att den skulle vara öppen till 01:00, personalen var av en annan uppfattning och gjorde det klart för gästerna att de inte ville ha oss där längre. Framtida besök på La Couronne kommer att bära mig emot.
LÖRDAG!
Är det inte denna dag alla väntar på? Den enda dagen som inte har en anknytning till arbetsdagen eller ångestdagen som går under namnet söndag?
Bestämde mig för att dricka ett par bier innan, en Mariestad Export och en Nils Oscar God Lager, utmärkta val.
Jag hade ännu inte besökt parasitrestaurangen vid namn Max på Stortorget, hur kan en snabbmatssylta få finnas vid ett Stortorg? Köpte en Max Originalhamburgare med Friscobröd, brödet var luftigt och sött men hamburgaren kändes sladdrig och kokt med olja. Är inte mycket för fyllemat då jag anser att man kvarstår lika hungrig när man vaknar, onödvändigt att fylla buken helt enkelt. Under ett svagt ögonblick ville jag åka pariserhjul men tack och lov hade den stängt för dagen men priset hade ändå avskräckt, 100 kronor för 12 minuter, det kan jag få en avsugning för på utvalda platser.
Nöjd var jag inte och jag hade mycket energi kvar att förbränna. Närmast till hands var Etage, och så blev det, tyvärr så här i efterhand. Kön var nästintill obefintlig vid 00:30-snåret och gjorde valet lättare. Musiken var outhärdlig.
00:40
01:28
01:45
03:41
En skallrakad man i trettiofemårsåldern spelade själlös populistisk smörja med substanslösa och obefogade texter för en defekt publik på "house- och technogolvet", han kunde lika gärna ha rattat in valfri hit-radiostation. Hur kan den mannen leva med sig själv? Själv dansade jag i alla lägen dock med lite mindre insatser när det inte föll mig i örat. Fick en massa blickar, med eller utan avsmak vet jag inte, och sedan pekade de och skrattade, bestämde mig för att reagera så lite som möjligt. Inga nya kontakter gjordes, i stället fördjupade jag min bierkontakt. Fem eller sex bier hann jag med innan kroppen sa ifrån, det var av märket Falcon Export och den kostade 49 kronor. I vanlig ordning krossades det glas ideligen, mot slutet kunde man inte gå utan att det fastnade glasbitar under skorna. Det fanns ett par maninnor som jag utan att behöva vara under alkoholens inflytande skulle kunna älska. De andra tittade jag inte åt, alkoholen har inte den makten över mig. I alla promillegrader behåller jag min fattning och sunda åsikter, de förändras inte, jag gör inte det och aldrig att jag skulle hänge mig åt kvinnor som ligger under mig rent utseendemässigt. Det är min styrka eller akilleshäl, fram till nu förmodligen rentav en svaghet som inte har gått att bryta och det gör mig ledsen. Jag har aldrig kysst en kvinna, än mindre hånglat, än mindre grovhånglat.
04:30
Tiden var inne för min avgång. Centralstationen hade inga turer på mitt håll så jag begav mig hemåt. Ingen taxi och ingen buss, bara jag mitt paraply och lite bra musik i hörlurarna. Gick ned på Norra Vallgatan och blåsan tryckte på, ett tillfälle gavs mig när jag såg Bastionen. Ville så gärna tacka dem för deras föreställning "Becket x2". Ren smörja och en stor symbolisk knytnäve åt Samuel Beckett var det, se originalfilmerna i stället. Urinerade i dörröppningsspringan och hoppades att det skulle leta sig in på deras golv. Löftet om att bara gå bröts när jag hade kommit halvvägs då jag helt vägrade att röra mig mer än nödvändigt. Dansandet hade sugit livsenergin från mig. Väntade på bussen i några tio minuter. Väl hemma kräkte jag lite och drack vatten och bredde mig en smörgås. En olivbrödsskiva, mycket Lätta-smör, två bierschinken-skivor i min mun har aldrig smakat så vackert. Klockan var då 06:00.
17 DAGAR KVAR!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar