Jag är något tillbaka

Nu är jag tillbaka med ny fart och fläkt, vaselin och knottriga handskar.

Jag hade en regression vilken förde mig inte så långt från mina forna tillbakagångar och det gjorde att jag inte kunde uttrycka mig på det mest sanningsenliga sätt. Bitterhet förgiftar, förälskelse förskönar.

Oavsett om jag anmäler min tillbakakomst skönjer jag inget varmt mottagande av min trogna nollmannaskara. Detta är och bör ses som en dagbok och hör därmed till samtiden. Jag vill inte dö jag vill bara inte leva, citat av Ann Heberlein. Som jag skrattade åt det men hon har rätt, det stämde bra överens med min känslomässiga vanställdhet. I brist på en mer rättvis nyans av min frustration, depression och nedlagda drömmar anhåller jag den som ett riktmärke på min angelägenhet. Jag har funnit nya mål att överbrygga och ingen ska härmed stoppa mig, var så säker. Till saken hör att jag har blivit alltmer politisk och ser ingen barriär mellan mig och det inkorrekta.

Det har blivit många utebesök men inga återbesök om man så säger. Tjejerna faller inte för mig såvida jag inte klubbar ned dem. Vilket jag kanske kommer att göra om inte sakerna slår så väl ut. Vet någon var man kan köpa våldtäktsdroger?

Kvalen fräter inombords och jag har fortfarande en del kvar att neutralisera vad det gäller barndomsminnen, det spelas på upprepa. Jag bjuder så enormt på sig själv att jag ibland förundras över hur mycket jag avslöjar. Gör jag det för att jag på så vis tror mig erhålla en bundsförvant eller en följeslagare?

Nu har jag en del beslut att göra upp med. Det som gäller är nu Brasilien, Polen, Tjeckien eller Tyskland igen. Vilken ska man välja, kuken känner sig oanvänd och vill tjäna sitt uppehälle, vem är jag att neka den det? Ska man gå filosofiskt kan jag skriva att könsorganet är den enda vägvisaren och bör så anses. Det är den som tar de svåra besluten om man ska ingå avtal med en prostituerad. För som vi alla vet existerar bara förälskelse före avtalet och aldrig därefter. Uppgjorda avtal resulterar sällan i äkta förälskelse.

Planerad impulsivitet säger en pk-fjant. Må det ske säger jag. Jag är trött men låt mig leva upp om så bara för några korta minuter, snälla.

Är prostitution en samhällsfråga? Nej, inte på något håll. Är jag en köpare bestäms mitt urval från var jag befinner mig. Är jag född i Sverige kostar det mig cirka 2500 om jag vill nyttja deras tjänster. Hade jag i stället befunnit mig i ett liberalt och horvänligt land hade jag kanske haft lägre lön i förhållande till kostnaden men ändå likvärdigt den lokala kvinnan eller mannen. I antikens Rom fanns till och med bustuariae vilka hängde kring gravstenarna, det vill säga dagens femdollars-horor. Men för den tjänande parten? Det må vara en överhängande representation från de så kallade "fattiga" länderna men vem som helst kan ingjuta sig den rollen, oavsett klass.

Stoppa mig inte för jag vet vad jag gör.

Några sista ord från Ronny Grosder:

En svensk-nigerianska sa att jag hade en stor näsa.