Oj voj

Nej nu får det fan räcka med spritdrickandet och mitt levuppande så fort jag får lite i mig.

Jag får grov ångest varje gång jag ska öppna ett brev av varje slag med avgörande information för mitt återstående, kanske snabbläddrade liv. Det enda som kan förminska det hindret är och kommer säkerligen att förbli alkohol. Vid ett tillfälle tvingade jag mig själv att dra i mig två eller tre starköl enkom för att skriva till en kvinna jag ömmade för. Meddelandet skrevs men utgången var redan utmarkerad och jag blev utrangerad. Tyvärr gäller detta inte för köttsliga möten och jag förbannar mig själv vareviga gång det misslyckas att skapa en atmosfär mellan mig och en blivande partner. Misslyckandet består i att jag inte gör tillräckligt med reklam för mig och urskuldar mitt agerande med att klanka ned på deras tvistliga handlande.

I detta nu sippar jag whisky och lite cognac.

Vad göra? Jag kan lika gärna utlämna mig åt slumpen men den är som en bok lyder - ingen tillfällighet. En tärning eller vad som helst gör sig säkert bättre än vad jag håller på med nu.

Fattas det mig något? Jag har en kuk större än genomsnittet men det får ingen erfara eftersom jag aldrig erhåller en audiens hos fittan. Såvida jag inte erlägger betalning. Jobbet har jag, bostad äger jag rätten till men detta kommer inte på tal eftersom jag aldrig får en ostentativ chans.

Alltnog.

Några sista ord från Ronny Grosder:

En rullstolsgisslad kvinna rullade före i kön i affären Entré. Kön var lång men det dysfunktionella detet gled in och krävde på ett insmickrande vis att bli betjänad. Hon sa att hon inte hade en bra dag till kassörskan. Jag går ett steg längre och skriver att hon inte har ett fullvärdigt liv och bör självdö i snabbare takt.

Jag är något tillbaka

Nu är jag tillbaka med ny fart och fläkt, vaselin och knottriga handskar.

Jag hade en regression vilken förde mig inte så långt från mina forna tillbakagångar och det gjorde att jag inte kunde uttrycka mig på det mest sanningsenliga sätt. Bitterhet förgiftar, förälskelse förskönar.

Oavsett om jag anmäler min tillbakakomst skönjer jag inget varmt mottagande av min trogna nollmannaskara. Detta är och bör ses som en dagbok och hör därmed till samtiden. Jag vill inte dö jag vill bara inte leva, citat av Ann Heberlein. Som jag skrattade åt det men hon har rätt, det stämde bra överens med min känslomässiga vanställdhet. I brist på en mer rättvis nyans av min frustration, depression och nedlagda drömmar anhåller jag den som ett riktmärke på min angelägenhet. Jag har funnit nya mål att överbrygga och ingen ska härmed stoppa mig, var så säker. Till saken hör att jag har blivit alltmer politisk och ser ingen barriär mellan mig och det inkorrekta.

Det har blivit många utebesök men inga återbesök om man så säger. Tjejerna faller inte för mig såvida jag inte klubbar ned dem. Vilket jag kanske kommer att göra om inte sakerna slår så väl ut. Vet någon var man kan köpa våldtäktsdroger?

Kvalen fräter inombords och jag har fortfarande en del kvar att neutralisera vad det gäller barndomsminnen, det spelas på upprepa. Jag bjuder så enormt på sig själv att jag ibland förundras över hur mycket jag avslöjar. Gör jag det för att jag på så vis tror mig erhålla en bundsförvant eller en följeslagare?

Nu har jag en del beslut att göra upp med. Det som gäller är nu Brasilien, Polen, Tjeckien eller Tyskland igen. Vilken ska man välja, kuken känner sig oanvänd och vill tjäna sitt uppehälle, vem är jag att neka den det? Ska man gå filosofiskt kan jag skriva att könsorganet är den enda vägvisaren och bör så anses. Det är den som tar de svåra besluten om man ska ingå avtal med en prostituerad. För som vi alla vet existerar bara förälskelse före avtalet och aldrig därefter. Uppgjorda avtal resulterar sällan i äkta förälskelse.

Planerad impulsivitet säger en pk-fjant. Må det ske säger jag. Jag är trött men låt mig leva upp om så bara för några korta minuter, snälla.

Är prostitution en samhällsfråga? Nej, inte på något håll. Är jag en köpare bestäms mitt urval från var jag befinner mig. Är jag född i Sverige kostar det mig cirka 2500 om jag vill nyttja deras tjänster. Hade jag i stället befunnit mig i ett liberalt och horvänligt land hade jag kanske haft lägre lön i förhållande till kostnaden men ändå likvärdigt den lokala kvinnan eller mannen. I antikens Rom fanns till och med bustuariae vilka hängde kring gravstenarna, det vill säga dagens femdollars-horor. Men för den tjänande parten? Det må vara en överhängande representation från de så kallade "fattiga" länderna men vem som helst kan ingjuta sig den rollen, oavsett klass.

Stoppa mig inte för jag vet vad jag gör.

Några sista ord från Ronny Grosder:

En svensk-nigerianska sa att jag hade en stor näsa.

Nätfitta

Efter en ymnig helg utan sexuella inslag eller skabrösa förslag tar Ronny Grosder en närmare titt på Köpenhamn och vad den omoraliska staden har att erbjuda.

Cassiopeiastars har två att erbjuda inom det område jag vill bli upplyst inom, interracial.

Juliet


Juliet var den bättre bemedlade av de två svarthyltade som fläker ut sig, visst vill man doppa kuken i den chokladmoussen.

Christel


En vit för sakens skull, man kan inte leva på experimentell föda alldeles för länge.

Köpenhamn har fler ställen som jag grundligt ska gå igenom, det är inte bara utförandet som är roligt, också jämförelsen, bildtittandet, faktakollen, ögonrunkandet innan man slutligen bestämmer sig.

Ångmaskiner utan ånga.
Happy pancake är skövlad, jag har vänt på varenda sten, luckrat, vaskat och försökt. Det visar på att det är dags att gå vidare, jag orkar inte vänta på att fler ska registrera sig och på det viset få ytterligare plausibla offer.

Skrev upp mig i rullorna på www.e-kontakt.se och bevare mig om inte en kvinna skrev ett mail till mig direkt.
Det är ingen skönhet men ett intresse är likväl ett intresse. Nu går det inte att läsa mailet eftersom att e-kontakt vill att man ska betala först, kanske jag gör det inom de närmsta dagarna, ett sådant gott tecken går ej att förkasta.