Trots mitt forna nederlag gruvade jag inte ner mig helt, i stället höll jag upp hakan och fortsatte.
Den här importerade latinamerikanskan tyckte att jag var snygg - vilket jag inte kan förstå - och frågade så försynt man kan när man är lite mer än småberusad om jag ville ha hennes nummer. Det ville jag och jag väntade inte fler än tre dygn innan första telefonkontakten gjordes. Den första inofficiella dejten gjordes utanför ett hotell och sedan gick jag vidare till ett annat hotell med klubb som jag tydligt nämnde och där dök hon också upp. Vi dansade och hade oss. Tyvärr hade hon fyra tjejkompisar med som inte såg ut att kunna vistas i en klubbmiljö med något som helst ljus, usch! "Min" var lite fräschare och äldre men hade ändå något visst. Kan också bestå i att jag gärna vill ha lite djungelfitta!
Fastän hon bedyrade att hon bara skulle ha en cider beställdes en till och vi fortsatte vårt ingångna samtal om gemensamma ting, allt för att knyta mig närmare henne. I refrängen gav hon mig en hals- eller kindpuss och vi åtskildes. Höll mig kylig, därför fick hon nöja sig med en kram av mig - Ronny Grosder!
Två officiella dejter senare och totalt åtta timmars samtalstid känner jag att jag vill sätta på denna människa - omgående! Hi hi! Hon har inte det som krävs för ett långt engagemang. För kort panna, näsborrar lite över medelstorlek, läpparna lämnade mycket att önska men vad fan, förebrå mig inte. Kroppen var däremot åtråvärd och brösten vill jag genast lägga in min kuk och skapa en saftig friktion.
Hon tyckte inte åldern hade någon betydelse, det tycker jag. Gillar äldre av någon anledning. Vare sig det gäller vänner eller kvinnor föredrar jag den visare stammen - förhoppningsvis.
Dessvärre har hon nu ingått ett fucking spel. Vid vårt avsked efter den andra dejten sa hon att hon skulle ringa dagen efter. Det hände inte. Skickade ett kort meddelande om vad hon hade för sig kommande veckodagar. Då tyckte jag mig skimra en positiv bild i hennes svar men fortfarande har jag inte hört av henne.
Vi får se. Tror ändå att jag får krypa på denna halvapa. Det är endast tiden och mitt tålamod som är emot mig.
Uppdatering: Har nu väntat i nio timmar sedan hon skrev att hon skulle till jobbet för att "snarast" meddela mig om när hon kunde i veckan.
Hon svarade: "Hej Ronny. På jobb ff. Det blir tyvärr tajt med tid o ses denna veckan. Jobbar 6 dgr denna veckan o får inte ihop d riktigt. Vi kan väl satsa på nästa vecka?"
Mitt svar: "Det var ju ett smärre bakslag. Tråkigt att behöva undanhålla sig från din vackra person så länge men om det tar så lång tid är jag beredd att vänta. Hade hellre träffat dig denna vecka."
Hennes replik: "Det hade jag oxå men tid är för tajt, tyvärr, (smiley - smått glad sådan) men hör av mig!"
Allt ska med. Livet i sin helhet, vanligt, stötande eller politisk inkorrekthet.
tisdag 17 maj 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar