Allt ska med. Livet i sin helhet, vanligt, stötande eller politisk inkorrekthet.

söndag 21 oktober 2012

En ödesdag

Jag måste försöka.

Ända sedan jag tittade på dessa enligt mig fullkomliga kvinnor har jag funderat.

Vill jag någonsin hitta en sådan som också känner likadant om mig går det inte sitta inne och gråtrunka medan man bygger upp hatet med väldiga misogyniska texter. Jag måste bryta allt vad jag just nu gör. Det håller inte. Intellektuellt sett kan jag genom min vetskap inom kuriosa blända vemhelst. Men jag behöver grov- och finslipa mitt utseende. Jag saknar känslan av att titta på en kvinna som jag inte kan förstå varför hon valde mig och känna mig otillräcklig. Höjden av att få lycka som gör alla sysslor till en lätt sak.

Det som har kommit förbi mig flest gånger är:

Att börja göra något åt mitt ständiga drickande.
Att hitta en drog som inte stigmatiserar.
Att gå till gymmet eller att börja springa om morgonen.
Att träffa människor under nyktert tillstånd.
Att inte vara rädd för den jag är.


Men räcker det? Nej.
Oavsett om man tillrättalägger sitt liv kanske det dröjer innan man på det spår man har valt träffar på den som man har letat efter. Jobbigt att man kanske inte får svar direkt. Något jag behöver förlika mig med. Det krävs endast en person för att klara av pressen från världen och livet. En matriark som stöttar och finns där. Jag vill träffa Henne på en plats som inte är en pub, klubb eller tillhåll för effektsökare. Därför måste jag packa om och gå mot ett annat håll. Där De finns.

Åh, jag har så mycket att ge om ni bara ger mig en öppning och kanske är lite på mig. Jag vill hitta denna kvinna som inte är gåpåig men att när hon ser mig inte kan stå emot sina begär. Hon som tittar på mig med förundransvärd blick och verkligen lyssnar på vad jag säger. Jag har gått och blivit blödig. Tiden gör att man får en annan sorts graderingsmall. Nu vill jag ha en kvinna - nästintill dam - och absolut ingen flicka.  

Det är ett hot mot mig som person att ändra mig på ett vis som förändrar den man har varit de senaste åren. Vill jag verkligen hitta en lösning som kanske bryter av allt jag är idag eller ändrar de värsta elementen? Kompromissar man står man nog kvar där och undrar varför inget händer. Därför tror jag inte att man kan få båda världar utan att mista något. Att förlora en sak behöver inte betyda något negativt.






Inga kommentarer: