Jag är här

Nu har jag gjort det.

Mina morgonstunder har blivit tidiga och väl värda. Sedan ett par veckor tillbaka har jag stigit upp i ottan och tagit en femstänkare i spåret. Det tränger bort alkoholen. Sedan jag sprang den biten tre gånger i veckan har jag nästan känt en avsky gentemot alkoholen men framför allt en trötthet. Innan gjorde den mig pigg och glad. Nu gör den mig bara trött och sentimental.

För att hålla mig kvar i min önskan om att hitta en partner - som man nästan måste slå sig själv blåsvart för att förstå att det är på riktigt - har jag tagit mig i förhuden. Rejält. Denna fina människa som bara väntar på att få lära känna mig. Jag skakar av vällust. Väntan gör mig stark. Hon som håller mig tätt intill sig och berättar om hur jävla söt jag är. Jag måste återuppleva detta med en person jag med ärlighet kan besvara desamma. Då kunde jag inte det.

Skulle det mot gudarnas vilja slå fel har jag en B-plan eller snarare en A-plan eftersom det känns som det. Jag ska till Gambia! Knulla noggerfettor och leka kolonialherre. Betala halvfeta noggerbartenders för att dansa, låta förnedra sig för pengar. Sticka upp sötpotatis i gumpen - för nöjes skull. Knulla noggerfettor med palmolja. Det bästa av allt är att jag kommer att ha en lokalguide! En person från detta land som ska visa mig hur jag ska gå tillväga. I och med att cirka två procent har denna otäcka njutningsskitaren så kallad AIDS är det sbier.

För att vara allvarligare en stund. Inget har hänt. Inga kvinnor gör närmanden ovårt att undvara kondomen. Det är här min guide kommer in! Fy fan vad gött det ska bli med min Gamch jag är vettskrämd inför att möta fyrtioåret ensam och barnlös. Varför måste det kännas som en vinst? Å andra sidan har jag redan vunnit livslotteriet och nu gäller det endast att upprätthålla min position. Göra det bästa av det.

Några sista ord från Ronny Grosder:

Se ner Gambias fittor för snart kommer ni att fyllas av vit arbetarkuk.