Oj voj

Nej nu får det fan räcka med spritdrickandet och mitt levuppande så fort jag får lite i mig.

Jag får grov ångest varje gång jag ska öppna ett brev av varje slag med avgörande information för mitt återstående, kanske snabbläddrade liv. Det enda som kan förminska det hindret är och kommer säkerligen att förbli alkohol. Vid ett tillfälle tvingade jag mig själv att dra i mig två eller tre starköl enkom för att skriva till en kvinna jag ömmade för. Meddelandet skrevs men utgången var redan utmarkerad och jag blev utrangerad. Tyvärr gäller detta inte för köttsliga möten och jag förbannar mig själv vareviga gång det misslyckas att skapa en atmosfär mellan mig och en blivande partner. Misslyckandet består i att jag inte gör tillräckligt med reklam för mig och urskuldar mitt agerande med att klanka ned på deras tvistliga handlande.

I detta nu sippar jag whisky och lite cognac.

Vad göra? Jag kan lika gärna utlämna mig åt slumpen men den är som en bok lyder - ingen tillfällighet. En tärning eller vad som helst gör sig säkert bättre än vad jag håller på med nu.

Fattas det mig något? Jag har en kuk större än genomsnittet men det får ingen erfara eftersom jag aldrig erhåller en audiens hos fittan. Såvida jag inte erlägger betalning. Jobbet har jag, bostad äger jag rätten till men detta kommer inte på tal eftersom jag aldrig får en ostentativ chans.

Alltnog.

Några sista ord från Ronny Grosder:

En rullstolsgisslad kvinna rullade före i kön i affären Entré. Kön var lång men det dysfunktionella detet gled in och krävde på ett insmickrande vis att bli betjänad. Hon sa att hon inte hade en bra dag till kassörskan. Jag går ett steg längre och skriver att hon inte har ett fullvärdigt liv och bör självdö i snabbare takt.