Spenderade min morgon genom att stiga upp och duscha och därefter brygga lite kaffe. Hällde upp brygden i en kopp och spetsade till det med whisky - Lauders Whisky - en billig historia utan årgång. Inte så gott som jag hade hoppats men drickbart var det. Det blev ytterligare en kopp kaffe och ett glas whisky men denna gång var för sig. Nöjd med mitt tilltag och mätt på whisky - som jag inte kan dricka hur som helst - öppnade jag en liten bier i stället.
Eftersom man hade rivstartat morgonen på det viset vill man inte å det bestämdaste låta ruset gå till spillo och bara plana ut. Förruttnelseprocessen avstannade då jag gick ut till Två krögare "Bullen" på storgatan. Ingen rolig historia alls, det begynte inte bra.
"Jag vill ha den största bier ni har", sa jag.
"Jaha, då får det bli en halvliters", sa bartendern.
En halvliter var det största de kunde frambringa och jag lät mitt missnöje visa sig när jag blev tilldelad en halvliter bier. Satte mig vid baren och smällde fram en bok, mitt bordssällskap såg inte så gentila ut. Som det teatertillhåll Bullen är såg jag Lars-Göran Ragnarsson från Malmö(Stockholms) Stadsteaters ensemble, han kan inte agera och han pratade rikssvenska precis som alla fånarna gör i den gruppen. Inget mer för mig på detta stället när jag märkte hur baren fylkades och jag blev ideligen antastad från olika håll av beställande kunder, tog min bok och gick.
Ville ge Fagans på Per Weijersgatan ett försök då jag aldrig har varit där en längre tid än för att se att det är för fullt och skränigt, nu var inte klockan mer än 17 så jag gav den en chans. Ja! På plats såg jag endast ätande gäster sitta i sin gemenskap och mysa, det ville inte jag. Bieren blev en Newcastle och jag satte mig vid en av platserna som vätte ut mot restauranggolvet och skådade ut ditåt. Drack ofantligt snabbt och min kropp sa ifrån om att gå på toa, vilket beviljades.
Pissar på Fagans
Efter mitt nidingsdåd gick jag lugnt vidare på gågatan till Ölkaféet. Två Carlsberg Hof blev det här där jag satt längst in mot väggen på den upphöjda delen. Tittade på konstverken som hängde på väggarna och fastnade för den som fanns precis ovanför mig, en tavla utan titel och gjord av Joakim Wester....någonting, begrundade den länge och väl. Först tänkte jag att nej detta är bara arty-farty men efter att ha sett och kanske förstått den djupare delen av den ändrade jag uppfattning. Återstoden av tiden tittade jag bortåt en brunhyltad kvinna som satt några meter på motsatt sida från mig, hon såg bra ut. Sista slurken var drucken och jag reste på mig för att gå till nästa ställe.
Visste inte var min person ville vara så jag promenerade österut. Stannade utanför Volym en stund för att släppa väder, hade problem med detta under hela kvällen. Efter avyttringen av gaser beledsagades det av en klick nog så fast att jag visste att det inte var mer gaser, jag gick in! Direkt in på toa, turen gav mig en ledig plats trots att puben i övrigt var talrik. Lät det allra värsta passera och tvingades avbryta resterande avfall som var på väg ut, ville inte ge andra en orsak att ha mig som samtalsämne. Stannade inte längre på grund av den väldigt upptagna bardisken och gaybartendern som verkade ha allt för mycket att göra för att bistå mig med en enkel bier, det fina folket beställer drinkar.
Nobes, varför inte. En gång har jag varit där men då endast för en lättbier, nu skulle annat drickas. Samma barpersonal som då för ett par år sedan, den manhaftiga kvinnan som ser så jävla sur ut men ibland kan låta ett leende springa ut över munnen. En kaffe till en början vilken dracks på stående fot, inte så smart att dricka laxerande för det kom ytterligare en följeslagare som jag lyckades bekämpa och den återtog sin köplats, tack och lov. Mina fördomar om Nobes gick inte helt i uppfyllelse, till skillnad från stamgästerna såg jag ungt folk, dock mest tatuerade rockabilly-idioter som tror att rocken lever. Nu var det dags för bier, Hof igen och nu endast för trettiofem kronor, hurra! Fick syn på en söt ung kvinna i långt ondulerat hår som såg alldeles utmärkt ut. Satte mig ett bord längre ifrån henne och hennes sällskap och tittade lite om vartannat. När hon gick och rökte gjorde jag detsamma i tron om att det skulle främja mitt uppsåt. Tände min cigarett och verkade allmänt loj och kall, hon pratade med sin tjejkompis men jag ville inte närma mig eftersom jag var den ensamme och jag borde vara den närmade inte närmande. En BMW med en blatte inom sig (vad annars) gjorde parkeringen alldeles för omständlig när han körde fram, körde bak och till slut backade in på trottaren för att parkera snett. Ett annat sällskap bredvid mig kommenterade det och jag också, BMW-blatten gick ut.
"Så kan du inte väl inte parkera?", sa mannen bredvid mig med grånad hockeyfrilla på klingande göteborgska.
"Så parkerar en gangster", sa blatten av okänd härkomst på sann blatteskånska.
Tjejen hade gått in men jag konversationvåldtogs av göteborgaren och tvingades vara artig och prata med honom, nåja jag pratade iallafall med någon, sedan gick jag också in efter att ha skyndat på cigarettrökandet.
Nobes
Samtalsnivån var hög och med min andra bier på stället tog jag fram min mp3-spelare och petade in snäckorna i öronen och överröstade kakofonin, läste i min kära bok därefter gick jag.
Trodde att jag hade mer i mig men jag fick se mig slagen och köpte bröd från bageriet Donau, sedan inväntade jag bussen. Vid länsstyrelsen steg ett par på bussen och för första gången såg jag de två spänna säkerhetsbältet om sig, aldrig förr har jag skådat det. Hemma tillreddes en macka eller två och det fick vara nog.
torsdag 31 december 2009
måndag 28 december 2009
Iakttagelser
Kommer att tänka på min första observation då jag nyligen kom tillbaka från toaletten med stor möda eftersom konsistensen var väldigt mjuk och spåraktig. Medicinen mot den vätskefyllda avföringen blir ett glas Glengoyne 21-årig.
För några dagar sedan satt jag på toaletten - vilket i sig inte är ovanligt - det är en av mina favoritsysselsättningar. Jag kände att ringen utvidgades och att det tog en ansenlig tid innan den slöt sig igen, vad är detta tänkte jag? Reste mig direkt, ville inte för en sekund vänta tills jag var helt färdig. Där ser jag min kreation liggande så fint och vackert i botten, ett välskapt "U". Min råd till mig själv är att införskaffa en bidé så att man på ett lika vackert sätt som fjärilsalfabetet kan fotografera ett bajsalfabet.
Jag gick förbi en busshållplats, där stod en svart man. Mannen hade en ungdomlig mössa, dunjacka, collegetröja, jeans och ett par gymnastikskor. Han såg ut att vara från Afrika norr om Sahara. Ögonlocken beslöjade halva ögonen och svart skugga omringade dem. I klassisk nysvensk brytning började han:
"Ey, hallå, vänta mannen!", sa den svarte mannen.
Jag gick då jag inte trodde att han tilltalade mig.
"Stopp, vänta!", sa den svarte mannen.
"Är det mig du pratar med?", frågade jag.
"Ja ja, vet du vad, vi har likadana (tror han sa samma, men jag friar hellre än fäller) jeans?", sa den svarte mannen medan han tittade mot mina byxor.
"Jaha, ok, det var ju roligt", sa jag i en inte allt för entusiastisk ton.
"Ok, hej då", sa den svarte mannen.
En sådan sak att gå fram till en okänd person för att i all vänskaplighet belysa den andre om att han har ett tygstycke som en själv är för mig befängt. Har aldrig gjort något sådant. Måhända att han ville något annat, sticka in sin svarta påle i mig? Det kan vara ett scenario.
Ett sista tips för att inte det ska hända igen. Gå inte in på en pissoar med en lång halsduk och ha den framför allt inte hängandes i skottlinjen. Det är otvetydigt ett avskyvärt tillvägagångssätt.
För några dagar sedan satt jag på toaletten - vilket i sig inte är ovanligt - det är en av mina favoritsysselsättningar. Jag kände att ringen utvidgades och att det tog en ansenlig tid innan den slöt sig igen, vad är detta tänkte jag? Reste mig direkt, ville inte för en sekund vänta tills jag var helt färdig. Där ser jag min kreation liggande så fint och vackert i botten, ett välskapt "U". Min råd till mig själv är att införskaffa en bidé så att man på ett lika vackert sätt som fjärilsalfabetet kan fotografera ett bajsalfabet.
Jag gick förbi en busshållplats, där stod en svart man. Mannen hade en ungdomlig mössa, dunjacka, collegetröja, jeans och ett par gymnastikskor. Han såg ut att vara från Afrika norr om Sahara. Ögonlocken beslöjade halva ögonen och svart skugga omringade dem. I klassisk nysvensk brytning började han:
"Ey, hallå, vänta mannen!", sa den svarte mannen.
Jag gick då jag inte trodde att han tilltalade mig.
"Stopp, vänta!", sa den svarte mannen.
"Är det mig du pratar med?", frågade jag.
"Ja ja, vet du vad, vi har likadana (tror han sa samma, men jag friar hellre än fäller) jeans?", sa den svarte mannen medan han tittade mot mina byxor.
"Jaha, ok, det var ju roligt", sa jag i en inte allt för entusiastisk ton.
"Ok, hej då", sa den svarte mannen.
En sådan sak att gå fram till en okänd person för att i all vänskaplighet belysa den andre om att han har ett tygstycke som en själv är för mig befängt. Har aldrig gjort något sådant. Måhända att han ville något annat, sticka in sin svarta påle i mig? Det kan vara ett scenario.
Ett sista tips för att inte det ska hända igen. Gå inte in på en pissoar med en lång halsduk och ha den framför allt inte hängandes i skottlinjen. Det är otvetydigt ett avskyvärt tillvägagångssätt.
lördag 19 december 2009
Bier och dans
Innan jag äntrade Babel 00:35 drack jag fyra bier och ungefär 10 centiliter whisky.
Kön var tunn och jag behövde inte vänta mer än någon minut innan jag kunde visa upp mig för vakterna och utstråla fullkomlig nykterhet. Bör tilläggas att jag behåller mig själv kvällarna igenom, blir inte obscen eller klemig. De två uppländska vakterna som gav mig tillträde ska förvisas, vad gör de här? Kassabiträdet var densamma som alltid, den otrevliga kvinnan med glasögon som ser ut som om hon precis har sugit av en malörtspenis, konstant. Inträdet kostade mig 80 kronor, därutöver tillkom garderobsavgiften på 20 kronor.
Min "förfest" gjorde jag alldeles rätt i, vilken skit det var. På något vis hade jag fått för mig att det var house och techno men icke.
Endast ett dansgolv var öppet, halledar vad håller di på med, öppna upp ytorna? Trängdes bland kvasiintellektuella lundastudenter och bohemer kring 20-årsåldern. Beställde - lika fort som färsk fitta kan härskna - en Estrella Damm. Bieren är för mig inte okänd, den dracks också på Balthazar, Damm är en katalansk bier. Ställde mig på en ledig kvadratmeter och försökte - ja det ska gudarna veta - dansa.
00:45
Nej inte till denna avart, oavsett vad den underbettsförsedda till synes homosexuella plattevändare tycker. En liten fjunig grabb som småler och dansar till sin konstellation, den lilla killen njöt. Partierna med sång är för mig ett hån mot klubbmiljön, det går inte att dansa till!
01:05
Gick i stället på toaletten för att avurinera mig och ta en välförtjänt paus från musiken endast en kreatör kan älska. Skrev Ronny Grosder på en affisch ovanför pissoarerna.
01:25
Nej det passade mig föga. Beställde en bier till, blattepersonalen spillde ut bieren på disken och mig, fick därför bieren till skänks. Satte mig ned på en av de till antalet många lediga sittplatser därför att de sinnessvaga stod och dansade. Tittade på de obotligt fula tjejerna som klädde sig otillbörligt, som män, hade jag hamnat på en queer-klubb?
01:38
01:49
När det nästan började bli lite bra och röstinläggen färre kommer det upp en jävla populärlåt och jag drog, ville inte vara delaktig i något så avskyvärt.
Tog bussen vid spångatan. Bakom mig sitter ännu en lundastudent och orerar om Sveriges energibehov med en utomskånsk tjej. De diskuterar i en outsäglig tid, sedan tar det helt abrupt slut, stack tjejen, jag vet inte? Återstoden av min resa hickar han hela tiden, inte ett manlig hickande det allra minsta, en högfärdig historia, han hade inte ens vett att stänga munhålan.
Min tid var till ända. Ensam och utsatt tillbringade jag återstoden av mitt vakna nattliv med att purgera.
Har inte bestämt mig om jag ska röra på överskottsfettet och dra mig utåt. Ej heller vilken klubb som ska sluka mig. Vi har Electrixmas men priset avskräcker, tror inte den kan leva upp till det. Å andra sidan har vi Retro som tillhandahåller den fete plattevändaren och kan på sina bästa kvällar spela hygglig musik, efter att han har tetats med barpersonalen och fått sin kaloririka kaffedryck. Det fria inträdet lockar, garderoben kan bli en flaskhals om man mot förmodan ska lämna stället vid fel tidpunkt.
Kön var tunn och jag behövde inte vänta mer än någon minut innan jag kunde visa upp mig för vakterna och utstråla fullkomlig nykterhet. Bör tilläggas att jag behåller mig själv kvällarna igenom, blir inte obscen eller klemig. De två uppländska vakterna som gav mig tillträde ska förvisas, vad gör de här? Kassabiträdet var densamma som alltid, den otrevliga kvinnan med glasögon som ser ut som om hon precis har sugit av en malörtspenis, konstant. Inträdet kostade mig 80 kronor, därutöver tillkom garderobsavgiften på 20 kronor.
Min "förfest" gjorde jag alldeles rätt i, vilken skit det var. På något vis hade jag fått för mig att det var house och techno men icke.
Endast ett dansgolv var öppet, halledar vad håller di på med, öppna upp ytorna? Trängdes bland kvasiintellektuella lundastudenter och bohemer kring 20-årsåldern. Beställde - lika fort som färsk fitta kan härskna - en Estrella Damm. Bieren är för mig inte okänd, den dracks också på Balthazar, Damm är en katalansk bier. Ställde mig på en ledig kvadratmeter och försökte - ja det ska gudarna veta - dansa.
00:45
Nej inte till denna avart, oavsett vad den underbettsförsedda till synes homosexuella plattevändare tycker. En liten fjunig grabb som småler och dansar till sin konstellation, den lilla killen njöt. Partierna med sång är för mig ett hån mot klubbmiljön, det går inte att dansa till!
01:05
Gick i stället på toaletten för att avurinera mig och ta en välförtjänt paus från musiken endast en kreatör kan älska. Skrev Ronny Grosder på en affisch ovanför pissoarerna.
01:25
Nej det passade mig föga. Beställde en bier till, blattepersonalen spillde ut bieren på disken och mig, fick därför bieren till skänks. Satte mig ned på en av de till antalet många lediga sittplatser därför att de sinnessvaga stod och dansade. Tittade på de obotligt fula tjejerna som klädde sig otillbörligt, som män, hade jag hamnat på en queer-klubb?
01:38
01:49
När det nästan började bli lite bra och röstinläggen färre kommer det upp en jävla populärlåt och jag drog, ville inte vara delaktig i något så avskyvärt.
Tog bussen vid spångatan. Bakom mig sitter ännu en lundastudent och orerar om Sveriges energibehov med en utomskånsk tjej. De diskuterar i en outsäglig tid, sedan tar det helt abrupt slut, stack tjejen, jag vet inte? Återstoden av min resa hickar han hela tiden, inte ett manlig hickande det allra minsta, en högfärdig historia, han hade inte ens vett att stänga munhålan.
Min tid var till ända. Ensam och utsatt tillbringade jag återstoden av mitt vakna nattliv med att purgera.
Har inte bestämt mig om jag ska röra på överskottsfettet och dra mig utåt. Ej heller vilken klubb som ska sluka mig. Vi har Electrixmas men priset avskräcker, tror inte den kan leva upp till det. Å andra sidan har vi Retro som tillhandahåller den fete plattevändaren och kan på sina bästa kvällar spela hygglig musik, efter att han har tetats med barpersonalen och fått sin kaloririka kaffedryck. Det fria inträdet lockar, garderoben kan bli en flaskhals om man mot förmodan ska lämna stället vid fel tidpunkt.
lördag 12 december 2009
Artemis, Tiffany, Royal
Nu är man tillbaka och tillräckligt stadd för att kunna återge händelserna på ett bra sätt.
Innan avresa blev det en sista kalk på Green Lion Inn, drack en Newcastle Brown Ale och det smakade aldrig så gott, tiden skulle visa att jag gjorde helt rätt. På bussen blev jag given ett nummer som tog mig till en medresenär av en rutten sort. Med sitt handbagage vilken jag uppskattade till en tre resväskor, några kassar och en dator sittandes för att göra kreativ musik på tog han särdeles stor plats. Iförd hatt och second-handkläder kom inte den orena doften som en särskild överraskande faktor, unket, svettigt men det passade hans koppärriga tjeckiska ansikte mycket väl. Varför Swebus Express dirigerar folket när det fanns lediga tvåsitsare övergår mitt förstånd, informationen delgavs också på tjeckiska. Den illaluktande mannen flyttade sig senare i Köpenhamn. Åtta och en halvtimme senare var jag framme i Berlin - 05:15.
Dag 1
Tiffany var mitt mål, efter att ha strövat utan karta och lokalkännedom tog jag sedermera en taxi till Moritzplatz för att därifrån leta rätt på Ritter Strasse 11 - Tiffany. Klockan var då ca 10:30. Med hjälp av busshållplatsernas kartor ledde det mig till slut rätt på gatan och efter ett antal cigaretter kände jag mig redo att gå in genom stenvalvet. Tre eller fyra våningar upp, trappledes ringde jag på mässingsdörrklockan med en fin ovanskrift där det stod: Tiffany i sirlig gravering på en mässingsplatta. Öppnar gör antagningsvis bordellföreståndarinnan som var en kvinna mellan 35-39, hon var lättklädd med ena axelbandet nonchalant hängandes så att ena bröstet lät sig visas. Kvinnan visade in mig i mottagnings-/väntrummet och jag satte mig på skinnsoffan. Hon pekade på prislistan och berättade att tjejerna skulle komma in en och en och presentera sig. I det 10 kvadratmeter lilla rummet fylldes väggarna av 10x15 kort med sexuella motiv, ingen subtil presentation men jag lät mig väl smaka. Väntade i en vad som kändes som evighetsstund och tittade förstrött på den lilla LCD-televisionen på vilken alla tjejerna uppvisades. Dörren öppnades och in kommer en kvinna i 30-årsåldern av obestämbar nationalitet, en blandning helt klart, något indiskt, lite afrika, kanske lite turkiskt också. Hon hette Judy, skulle jag gradera henne hade hon fått 6 för kroppen och en 5 för ansiktet, alldaglig med andra ord. Hennes chanser ökade inte nämnvärt när hon svajade förbi och två-tre valkar syntes. Därefter blev det stopp på invandringen, väntade i 5-10 minuter, tror jag.
Då kom Judy igen. "You are early, there aren´t so many girls now, but if you want you can come with me". Det ville jag verkligen inte betala för, aldrig. Betackade mig, tog min packning och gick. Men jag var inte färdig med Tiffany.
Dag 2
Dag 1 hände något som omöjliggjorde vidare besök på bordeller, något med tidsbrist har jag för mig. Men nu! Började morgononen med att onanera och lägga satsen i handfatet på hotellrummet, bäst att göra något som förlänger njutningen, trodde jag. Gick till Hallense Strasse 32-36, Artemis.
Promenaden tog lite mer än en och en halvtimme och för att styrka mig handlade jag en ask cigaretter och en kopp kaffe på bensinmacken nära vid. Väl utanför tände jag ännu en cigarett och stod utanför i sällskap med en taxi som troligtvis väntade på taxibehövande torskar. Försökte samla mig, och gick in. 80 euro för inträdet, receptionisten sa att avsugning och vaginalt samlag kostade 60 euro, som en naturlig del av händelseförloppet fick jag ett plastarmband runt handleden som gällde hela dagen. Hon gav mig en alltför stor badrock och en nyckel som gick till värdeskåpet och förvaringsskåpet. Klädde av mig, tog ett par passande tofflor och steg in i duschen och gjorde mig ren. Stoppade in en bok, cigaretterna, tändaren, snuset i fickorna, fönade sedan håret, snörde livet och gick in där allt hände.
I ett ljustorftigt rum med en bar i central plats, omgivande divaner och andra sittplatser gick jag förbi för att utforska vidare. Ville ha reda på var poolen fanns, en trappa som ledde uppåt visade sig vara fel när en sköka skrek något på tyska och sedan när hon förstod, på engelska: "That is only for girl and gentleman". Ursäktade mig snabbt och frågade efter poolen, hon skrockade och sa att den fanns där nere. Efter vägvisningen erbjöd hon mig sina tjänster men jag avböjde, här ska inga förhastade saker ske, dörren ska öppnas varsamt inte slås in. Tittade in vid "Spa-avdelningen" där jag såg en ganska stor men grund vattenavdelning, två bubbelbad, två bastubad och en bar längst bort. En asiatisk sköka ville att jag skulle betala för att knulla henne, hon såg ut som om hon hade opererats för gomspalt, nej jag ville inte. Efter en snabb skymt in i biografen på nedervåningen gick jag upp igen och satte mig vid baren.
De alkoholfria dryckerna var gratis, beställde en kopp kaffe och tände en cigarett, Fabrikören signe Tyskland. I annat fall kostade alla alkoholdrycker 10 euro. Allt vad jag hade läst om Artemis om att det skulle vara något alldeles extra sköts något så in i helvete i sank, medelmåttor, fula rent av. Runt omkring mig satt torskar och skökorna på schäslongerna och samtalade, det kan jag uppskatta att det blir en sorts samvaro iallafall. Två äldre tilltalade mig som: "Junge man" och frågade om jag ville ha sällskap, nej svarade jag. Inte av fyrtioåriga och några därtill. Hoppet började så smått upplösas till de minsta atomer, ska jag helt enkelt skita i det, var nästan på vippen att ta därifrån. En turkiska kom och ställde sig jämte mig.
"Do you want company?"
"No, I am waiting."
"What, the day after tomorrow?"
"I just want to settle in."
Hon gick, gillar inte gåpåiga, otrevliga och taktlösa kvinnor. Ett antal cigaretter senare rörde jag på mig och gick till avdelningen runt bassängen, lade mig ned på en av deras liggstolar och läste lite, 30-45 minuter sen sade kuken stopp. Reste mig och tittade in i biografen igen, en man blev avrunkad av en sköka och den fula turkiskan låg ned i den främsta soffan och hade inte lärt sig att jag inte ville ha hennes tjänster då hon idogt frågade om jag ville ha sällskap. Gick upp, ännu en kaffe, otaliga cigaretter, några erbjudanden, avvisade kanske ett tiotal innan Jesse kom. Hon svassade för några torskar på motsatta sidan baren, i förstone var jag inte särskilt imponerad. Utom mitt periferiska seende anlände hon på min högra sida och frågade om jag ville ha sällskap, en hand på insidan av låret fick mig att fatta ett beslut, ja tänkte jag inombords, utåt sett höll jag mig ytterst lugn. Småpratade lite och hon kom från Ryssland, en liten obskyr stad som började på K. "Lets do it", sa jag.
Den 21-åriga rysktyskan gick framför mig och nu kunde jag stolt gå uppför trappan som jag innan så smädesfullt fick gå nedför. Hon tog en nyckel från tavlan, nummer åtta. Nu var det tid att förhandla.
"Ok, I want to be able to come twice", sa jag.
"Ok", sa hon, hennes engelska var bristfällig.
"I have not done this before, you have to show me", sa jag.
Hon lade ut en stor handduk på sängen och bad mig lägga mig på rygg, vilket jag gjorde. Hade friserat mitt pubeshår som kanske uppskattades när hon barbacka tog kuken i munnen. OK! tänkte jag, lite vågat men vad fan. Skönt var det, men så värst bra var hon inte, hon gick för kort ned och varje gång hon ömsom använde handen i takt med avsugningen gjorde det lite ont i penissträngen. Det varma salivet däremot var en höjdare som gav mycket njutning. Lite avtändande var det också att hon mellan varven harklade ur sig i ett par ark hushållspapper. Precis efter att hon drog sig undan kom jag och var tvungen att greppa tag om kuken så att det landade på handen i stället. Hon gav mig papper för att ta bort sperman, sedan trädde hon på en kondom, det var dags för fitta. Utan att behöva flytta mig kom hon ovanpå mig och ledde in kuken i den varma hålan. Jag kände inget. Så höll vi på ett slag innan hon var trött och ville att jag skulle ta henne i missionärsställning. Stötte henne ganska kraftigt men fortfarande ingen känsel, det gav mig inget. Hon gnydde och låtsasstönade med stängda ögon, tittade på mig själv i spegeln för att le lite grann åt den absurda situationen. Nej, sa jag det här fungerar inte, ge mig lite avsugning. Hon trädde av kondomen och började. Lite bättre men fortfarande bara resa och inget mål. Jesse började bli butter när jag så omdömeslöst inte kunde komma, hon runkade av mig frenetiskt utan något, några brottstycken kom ett par glimtar men inget långvarigt. Hon sa att jag var hård och frågade om jag hade tagit Viagra, det hade jag inte gjort.
"Why did you come to Germany?", frågade jag.
"Why not", svarade hon.
En alltmer stigande irritation kunde utrönas, under avsugningen kverulerade hon:
"I am so hungry I could eat your cock, you know?"
"We can take a break", sa jag.
Vilket vi gjorde efter en oföretagsam andra akt, hon ställde sig i fönstret och tittade ut. Fem minuter passerade och 35 av 60 minuter hade gått. Vi stod bredvid varandra. Hon drog mig lätt på kuken för att känna efter om jag var beredd samtidigt som vi tittade ut över industriområdet.
"I just can´t, we can stop here", sa jag.
Det gjorde vi och hon följde med mig till mitt värdeskåp och kvitterade ut 120 euro, tack och hej. Duschade, gick sedan till frukostbuffén och åt mackor och en skål flingor. Jesse lyckönskade mig i jakt på flickvän, tror jag. Gick och bastubadade i 90-gradersbastun fyra-fem minuter, det fick räcka. Duschade igen, klädde på mig och gick ut. Då hade jag varit där i tre timmar, klockan var 15:45. Armbandet hade jag kvar för ett eventuellt framtida besök inom den möjliga tidsramen, de stängde 05:00. Det hände inte jag var nog så nöjd att det räckte med en.
Dag 4
Nej jag var inte färdig med Tiffany på långa vägar, några tunnelbanefärder senare var jag framme där resan började. Nu öppnade en annan flicka och ledde mig till det bekanta väntrummet. Klockan var mellan 16-17, lördag.
"My name is Lucy and I am also one of the girls".
Satte mig och in kom fyra-fem stycken kvinnor, alla med en eller flera skavanker. Ålder, fulhet, fethet, alldaglighet. Genom dörren kommer till slut en annan femtioårig kvinna och frågar mig efter mitt val. Lucy, säger jag.
Mycket egendomligt men jag förnam inte Lucys attribut vid första kontakten, bara känslan, när jag gjorde en närmare granskning hyllade jag mig själv för min salomoniska vishet. Hon var iförd ett svart spetslinne och -trosor följde jag henne likt ett barn på några stegs avstånd. Först ville hon ha pengarna - självklart - och överräckte henne 90 euro, egentligen kostade det 80 euro för fyrtio minuter men jag såg på henne att hon skulle vara mer värd än så.
Jag klädde av mig medan hon överlämnade pengarna till föreståndarinnan. En bra stund gick efter att jag hade klätt av mig och anade oråd, är det tänkt att jag ska gå ut och duscha nu? Visste inte, gick ut och tog en handduk från ett ställ och var i färd med att leta upp ett utrymme.
"No, no, no!", sa Lucy skrämt, "Go inside".
"There are people here who you know want to be anonymous", sa hon.
"I am sorry, I am really sorry", sa jag och bedyrade hur ledsen jag var.
"Did you see anyone?", frågade hon.
"No, I was only out for five seconds, I did not see anyone", sa jag.
Nåja, ett misstag var det och inget som lämnade eftertryck då ingen skada var skedd. Jag blev inte utslängd och hon visade mig snällt till duschen och uppmanades att knacka när jag var färdig. Vattnet var inte ens ljummet, mer åt det kalla hållet. Knackade försiktigt men bestämt och vi gick tillbaka. Sa till henne att hon var min första.
"Don´t you want any specials, I am special girl", sa hon.
"No, nothing, I am an ordinary man", sa jag.
Hon trädde på mig en färgad kondom direkt.
"I have to take precautions", sa hon.
Avsugningen var bedårande, kondomen till trots. Vilken mun, vilken kropp, så behaglig och kvinna gjorde detta enbart för mig. Hon frågade mig om jag ville se och därmed flyttade hon på sig till en annan position och förärade mig bitvis med ögonkontakt. Hennes strategi var ypperlig och det fanns inget att klanka ned på där inte. Hon slukade min penis långt ner och hade en stor kapacitet att skapa ett bra sugtryck. Hon gnuggade kuken med båda handflatorna och spermierna kom. Till skillnad från den andra tjejen bad hon mig att vända mig på rygg, dags för massage. Hon stänkte oljan på min rygg och knådade, kanske var detta medicinen för min oförmåga att komma två gånger, vila. När bara tio minuter återstod sa hon:
"Ok it is only ten minutes left, do you want to...?"
"Yes, can you come on top of me?", frågade jag.
"It is better for me if you take me doggy style", sa hon.
Vad hände med att kunden alltid har rätt? Hon fick sin vilja igenom. Stoppade in kuken och stötte, och stötte, och stötte. NEJ! KOM NU! Såg att hon troligtvis tjänstförde analt, hålet hade vidgats. Samma händelseförlopp här, några stunder fick jag bra fission men annars var det endast en mekanisk syssla. Fick mer ut av att hålla henne om livet. Ibland vaggade hon på baken vilket oftast förställde oss i otakt.
"How much is it left?", frågade jag.
"It is over, but you can have five more minutes", sa hon.
Där kom drickspengarna väl till pass tänkte jag. Tre minuter in i bonustiden dödförklarade jag min andra gång till henne och hon drog sig ur. Hon berömde mig ändå för mitt stånd när jag fått på badrocken. "Oh, Lucy", sa hon varpå hon pekade på min ännu så livliga kamrat.
Jag duschade, klädde på mig och gick.
Vem var Lucy?
Hon var född 1985, en välhållen kropp, kort svart hår, lång och välproportionerad. Hon var lite tyska och lite fransyska, hon kunde båda språken, hennes farmor var fransyska vilket förklarar de goda dragen. Hon ville bli lärare för äldre män i någon form av yrkesskola, män mellan 20-40 som hon uttryckte. Om kvällarna arbetade hon som strippa, jag kan förstå varför. Arbetade endast på lördagar. Bodde i ett kollektiv med fem tjejer.
Dag 5
En är inget, två är för få men tre är bättre.
Det blev tunnelbanan till Bundesplatz och målet var Royal på Bundesplatz 8. Hittade inte numret till en början och när jag väl hittade det tvekade jag för länge och gick, en grupp om tre män stod lite avsides och iakttog mig. Gick utom synhåll och väntade på deras avgång, satte mig på en trappa på andra sidag gatan och rökte. Tjugo minuter och jag sneglade ditåt, borta. Nu var jag bättre till mods och ringde på deras porttelefon, de öppnade. I trappan var jag tvungen att gå förbi en grupp om två män och en kvinna som skulle in till kiropraktorn våningen under Royal, "Vorbei?", frågade en av herrarna och smålog.
Innan jag ens hunnit ringa på dörrklockan öppnar en äldre kvinna. Efter att jag har sagt att jag inte har bokat någon förpassar hon mig in i ett rum och ber mig vänta. In kommer kvinnorna, säkert sex eller sju stycken, flesta över medel. Jag vill ha den första, Selina.
En 30-årig tyska som kunde väldigt lite engelska. Jag gav henne pengarna, 80 euro, hon gick och jag klädde av mig, klockan var 16:30. Hon frågade mig om jag ville ha något att dricka, jag ville ha en kaffe. Selina visade mig till duschen och sträckte till mig en schampoflaska. Tog av mig handduken och gick fram till henne vid sängfoten, hon stod framför den. Tog en snabb sipp av kaffet som stod på bordet bredvid soffan, en styrketår innan jag gick fram till henne. Hon smekte mig och fumlade mest med händerna och jag gjorde ett par tafatta försök. På sängen låg en stor vinröd badhandduk och jag lade mig på den, stånd hade jag redan och hon trädde på en kondom och började. Försökte tänka på annat, svårt var det för med andan i halsen sa jag: "Stop!". Jag var på väg att komma, inte en gång till att jag ska skjuta i förtid, nu ville jag faktiskt komma i fittan. Hon kom ovanpå mig med den nätta kroppen och bearbetade mig, jag hjälpte till och efter femton sekunder var det ett faktum. Bytte snabbt kondom, Selina stod på alla fyra och jag förde in den med hennes hjälp. Benen kom snabbt i kramp, förmodligen för att hon var så kort och tvingade mig att böja mig längre ned. Skönare var det faktiskt, hon hade en ljuvlig fitta. Ursäktade mig kort efteråt med att:
Hon bad om att jag skulle bita lätt på hennes brösvårtor. Hon var mycket villig.
"I should not smoke so much", och frågade hur lång tid det var kvar.
"It is fifteen minutes left", sa hon med förvåning.
"Can I have a massage the rest of the time?", frågade jag.
"Of course", sa Selina.
Det blev det också och väl så bra. De femton minuterna till ända och jag var ändå nöjd, duschade och klädde på mig, drack lite av de resterande kaffet i väntan på föreståndarinnan.
Ut på Bundesplatz och rökte flera snabba cigaretter, äntligen väl så passande enligt konvenansen.
Jag är nöjd.
Innan avresa blev det en sista kalk på Green Lion Inn, drack en Newcastle Brown Ale och det smakade aldrig så gott, tiden skulle visa att jag gjorde helt rätt. På bussen blev jag given ett nummer som tog mig till en medresenär av en rutten sort. Med sitt handbagage vilken jag uppskattade till en tre resväskor, några kassar och en dator sittandes för att göra kreativ musik på tog han särdeles stor plats. Iförd hatt och second-handkläder kom inte den orena doften som en särskild överraskande faktor, unket, svettigt men det passade hans koppärriga tjeckiska ansikte mycket väl. Varför Swebus Express dirigerar folket när det fanns lediga tvåsitsare övergår mitt förstånd, informationen delgavs också på tjeckiska. Den illaluktande mannen flyttade sig senare i Köpenhamn. Åtta och en halvtimme senare var jag framme i Berlin - 05:15.
Dag 1
Tiffany var mitt mål, efter att ha strövat utan karta och lokalkännedom tog jag sedermera en taxi till Moritzplatz för att därifrån leta rätt på Ritter Strasse 11 - Tiffany. Klockan var då ca 10:30. Med hjälp av busshållplatsernas kartor ledde det mig till slut rätt på gatan och efter ett antal cigaretter kände jag mig redo att gå in genom stenvalvet. Tre eller fyra våningar upp, trappledes ringde jag på mässingsdörrklockan med en fin ovanskrift där det stod: Tiffany i sirlig gravering på en mässingsplatta. Öppnar gör antagningsvis bordellföreståndarinnan som var en kvinna mellan 35-39, hon var lättklädd med ena axelbandet nonchalant hängandes så att ena bröstet lät sig visas. Kvinnan visade in mig i mottagnings-/väntrummet och jag satte mig på skinnsoffan. Hon pekade på prislistan och berättade att tjejerna skulle komma in en och en och presentera sig. I det 10 kvadratmeter lilla rummet fylldes väggarna av 10x15 kort med sexuella motiv, ingen subtil presentation men jag lät mig väl smaka. Väntade i en vad som kändes som evighetsstund och tittade förstrött på den lilla LCD-televisionen på vilken alla tjejerna uppvisades. Dörren öppnades och in kommer en kvinna i 30-årsåldern av obestämbar nationalitet, en blandning helt klart, något indiskt, lite afrika, kanske lite turkiskt också. Hon hette Judy, skulle jag gradera henne hade hon fått 6 för kroppen och en 5 för ansiktet, alldaglig med andra ord. Hennes chanser ökade inte nämnvärt när hon svajade förbi och två-tre valkar syntes. Därefter blev det stopp på invandringen, väntade i 5-10 minuter, tror jag.
Då kom Judy igen. "You are early, there aren´t so many girls now, but if you want you can come with me". Det ville jag verkligen inte betala för, aldrig. Betackade mig, tog min packning och gick. Men jag var inte färdig med Tiffany.
Dag 2
Dag 1 hände något som omöjliggjorde vidare besök på bordeller, något med tidsbrist har jag för mig. Men nu! Började morgononen med att onanera och lägga satsen i handfatet på hotellrummet, bäst att göra något som förlänger njutningen, trodde jag. Gick till Hallense Strasse 32-36, Artemis.
Promenaden tog lite mer än en och en halvtimme och för att styrka mig handlade jag en ask cigaretter och en kopp kaffe på bensinmacken nära vid. Väl utanför tände jag ännu en cigarett och stod utanför i sällskap med en taxi som troligtvis väntade på taxibehövande torskar. Försökte samla mig, och gick in. 80 euro för inträdet, receptionisten sa att avsugning och vaginalt samlag kostade 60 euro, som en naturlig del av händelseförloppet fick jag ett plastarmband runt handleden som gällde hela dagen. Hon gav mig en alltför stor badrock och en nyckel som gick till värdeskåpet och förvaringsskåpet. Klädde av mig, tog ett par passande tofflor och steg in i duschen och gjorde mig ren. Stoppade in en bok, cigaretterna, tändaren, snuset i fickorna, fönade sedan håret, snörde livet och gick in där allt hände.
I ett ljustorftigt rum med en bar i central plats, omgivande divaner och andra sittplatser gick jag förbi för att utforska vidare. Ville ha reda på var poolen fanns, en trappa som ledde uppåt visade sig vara fel när en sköka skrek något på tyska och sedan när hon förstod, på engelska: "That is only for girl and gentleman". Ursäktade mig snabbt och frågade efter poolen, hon skrockade och sa att den fanns där nere. Efter vägvisningen erbjöd hon mig sina tjänster men jag avböjde, här ska inga förhastade saker ske, dörren ska öppnas varsamt inte slås in. Tittade in vid "Spa-avdelningen" där jag såg en ganska stor men grund vattenavdelning, två bubbelbad, två bastubad och en bar längst bort. En asiatisk sköka ville att jag skulle betala för att knulla henne, hon såg ut som om hon hade opererats för gomspalt, nej jag ville inte. Efter en snabb skymt in i biografen på nedervåningen gick jag upp igen och satte mig vid baren.
De alkoholfria dryckerna var gratis, beställde en kopp kaffe och tände en cigarett, Fabrikören signe Tyskland. I annat fall kostade alla alkoholdrycker 10 euro. Allt vad jag hade läst om Artemis om att det skulle vara något alldeles extra sköts något så in i helvete i sank, medelmåttor, fula rent av. Runt omkring mig satt torskar och skökorna på schäslongerna och samtalade, det kan jag uppskatta att det blir en sorts samvaro iallafall. Två äldre tilltalade mig som: "Junge man" och frågade om jag ville ha sällskap, nej svarade jag. Inte av fyrtioåriga och några därtill. Hoppet började så smått upplösas till de minsta atomer, ska jag helt enkelt skita i det, var nästan på vippen att ta därifrån. En turkiska kom och ställde sig jämte mig.
"Do you want company?"
"No, I am waiting."
"What, the day after tomorrow?"
"I just want to settle in."
Hon gick, gillar inte gåpåiga, otrevliga och taktlösa kvinnor. Ett antal cigaretter senare rörde jag på mig och gick till avdelningen runt bassängen, lade mig ned på en av deras liggstolar och läste lite, 30-45 minuter sen sade kuken stopp. Reste mig och tittade in i biografen igen, en man blev avrunkad av en sköka och den fula turkiskan låg ned i den främsta soffan och hade inte lärt sig att jag inte ville ha hennes tjänster då hon idogt frågade om jag ville ha sällskap. Gick upp, ännu en kaffe, otaliga cigaretter, några erbjudanden, avvisade kanske ett tiotal innan Jesse kom. Hon svassade för några torskar på motsatta sidan baren, i förstone var jag inte särskilt imponerad. Utom mitt periferiska seende anlände hon på min högra sida och frågade om jag ville ha sällskap, en hand på insidan av låret fick mig att fatta ett beslut, ja tänkte jag inombords, utåt sett höll jag mig ytterst lugn. Småpratade lite och hon kom från Ryssland, en liten obskyr stad som började på K. "Lets do it", sa jag.
Den 21-åriga rysktyskan gick framför mig och nu kunde jag stolt gå uppför trappan som jag innan så smädesfullt fick gå nedför. Hon tog en nyckel från tavlan, nummer åtta. Nu var det tid att förhandla.
"Ok, I want to be able to come twice", sa jag.
"Ok", sa hon, hennes engelska var bristfällig.
"I have not done this before, you have to show me", sa jag.
Hon lade ut en stor handduk på sängen och bad mig lägga mig på rygg, vilket jag gjorde. Hade friserat mitt pubeshår som kanske uppskattades när hon barbacka tog kuken i munnen. OK! tänkte jag, lite vågat men vad fan. Skönt var det, men så värst bra var hon inte, hon gick för kort ned och varje gång hon ömsom använde handen i takt med avsugningen gjorde det lite ont i penissträngen. Det varma salivet däremot var en höjdare som gav mycket njutning. Lite avtändande var det också att hon mellan varven harklade ur sig i ett par ark hushållspapper. Precis efter att hon drog sig undan kom jag och var tvungen att greppa tag om kuken så att det landade på handen i stället. Hon gav mig papper för att ta bort sperman, sedan trädde hon på en kondom, det var dags för fitta. Utan att behöva flytta mig kom hon ovanpå mig och ledde in kuken i den varma hålan. Jag kände inget. Så höll vi på ett slag innan hon var trött och ville att jag skulle ta henne i missionärsställning. Stötte henne ganska kraftigt men fortfarande ingen känsel, det gav mig inget. Hon gnydde och låtsasstönade med stängda ögon, tittade på mig själv i spegeln för att le lite grann åt den absurda situationen. Nej, sa jag det här fungerar inte, ge mig lite avsugning. Hon trädde av kondomen och började. Lite bättre men fortfarande bara resa och inget mål. Jesse började bli butter när jag så omdömeslöst inte kunde komma, hon runkade av mig frenetiskt utan något, några brottstycken kom ett par glimtar men inget långvarigt. Hon sa att jag var hård och frågade om jag hade tagit Viagra, det hade jag inte gjort.
"Why did you come to Germany?", frågade jag.
"Why not", svarade hon.
En alltmer stigande irritation kunde utrönas, under avsugningen kverulerade hon:
"I am so hungry I could eat your cock, you know?"
"We can take a break", sa jag.
Vilket vi gjorde efter en oföretagsam andra akt, hon ställde sig i fönstret och tittade ut. Fem minuter passerade och 35 av 60 minuter hade gått. Vi stod bredvid varandra. Hon drog mig lätt på kuken för att känna efter om jag var beredd samtidigt som vi tittade ut över industriområdet.
"I just can´t, we can stop here", sa jag.
Det gjorde vi och hon följde med mig till mitt värdeskåp och kvitterade ut 120 euro, tack och hej. Duschade, gick sedan till frukostbuffén och åt mackor och en skål flingor. Jesse lyckönskade mig i jakt på flickvän, tror jag. Gick och bastubadade i 90-gradersbastun fyra-fem minuter, det fick räcka. Duschade igen, klädde på mig och gick ut. Då hade jag varit där i tre timmar, klockan var 15:45. Armbandet hade jag kvar för ett eventuellt framtida besök inom den möjliga tidsramen, de stängde 05:00. Det hände inte jag var nog så nöjd att det räckte med en.
Dag 4
Nej jag var inte färdig med Tiffany på långa vägar, några tunnelbanefärder senare var jag framme där resan började. Nu öppnade en annan flicka och ledde mig till det bekanta väntrummet. Klockan var mellan 16-17, lördag.
"My name is Lucy and I am also one of the girls".
Satte mig och in kom fyra-fem stycken kvinnor, alla med en eller flera skavanker. Ålder, fulhet, fethet, alldaglighet. Genom dörren kommer till slut en annan femtioårig kvinna och frågar mig efter mitt val. Lucy, säger jag.
Mycket egendomligt men jag förnam inte Lucys attribut vid första kontakten, bara känslan, när jag gjorde en närmare granskning hyllade jag mig själv för min salomoniska vishet. Hon var iförd ett svart spetslinne och -trosor följde jag henne likt ett barn på några stegs avstånd. Först ville hon ha pengarna - självklart - och överräckte henne 90 euro, egentligen kostade det 80 euro för fyrtio minuter men jag såg på henne att hon skulle vara mer värd än så.
Jag klädde av mig medan hon överlämnade pengarna till föreståndarinnan. En bra stund gick efter att jag hade klätt av mig och anade oråd, är det tänkt att jag ska gå ut och duscha nu? Visste inte, gick ut och tog en handduk från ett ställ och var i färd med att leta upp ett utrymme.
"No, no, no!", sa Lucy skrämt, "Go inside".
"There are people here who you know want to be anonymous", sa hon.
"I am sorry, I am really sorry", sa jag och bedyrade hur ledsen jag var.
"Did you see anyone?", frågade hon.
"No, I was only out for five seconds, I did not see anyone", sa jag.
Nåja, ett misstag var det och inget som lämnade eftertryck då ingen skada var skedd. Jag blev inte utslängd och hon visade mig snällt till duschen och uppmanades att knacka när jag var färdig. Vattnet var inte ens ljummet, mer åt det kalla hållet. Knackade försiktigt men bestämt och vi gick tillbaka. Sa till henne att hon var min första.
"Don´t you want any specials, I am special girl", sa hon.
"No, nothing, I am an ordinary man", sa jag.
Hon trädde på mig en färgad kondom direkt.
"I have to take precautions", sa hon.
Avsugningen var bedårande, kondomen till trots. Vilken mun, vilken kropp, så behaglig och kvinna gjorde detta enbart för mig. Hon frågade mig om jag ville se och därmed flyttade hon på sig till en annan position och förärade mig bitvis med ögonkontakt. Hennes strategi var ypperlig och det fanns inget att klanka ned på där inte. Hon slukade min penis långt ner och hade en stor kapacitet att skapa ett bra sugtryck. Hon gnuggade kuken med båda handflatorna och spermierna kom. Till skillnad från den andra tjejen bad hon mig att vända mig på rygg, dags för massage. Hon stänkte oljan på min rygg och knådade, kanske var detta medicinen för min oförmåga att komma två gånger, vila. När bara tio minuter återstod sa hon:
"Ok it is only ten minutes left, do you want to...?"
"Yes, can you come on top of me?", frågade jag.
"It is better for me if you take me doggy style", sa hon.
Vad hände med att kunden alltid har rätt? Hon fick sin vilja igenom. Stoppade in kuken och stötte, och stötte, och stötte. NEJ! KOM NU! Såg att hon troligtvis tjänstförde analt, hålet hade vidgats. Samma händelseförlopp här, några stunder fick jag bra fission men annars var det endast en mekanisk syssla. Fick mer ut av att hålla henne om livet. Ibland vaggade hon på baken vilket oftast förställde oss i otakt.
"How much is it left?", frågade jag.
"It is over, but you can have five more minutes", sa hon.
Där kom drickspengarna väl till pass tänkte jag. Tre minuter in i bonustiden dödförklarade jag min andra gång till henne och hon drog sig ur. Hon berömde mig ändå för mitt stånd när jag fått på badrocken. "Oh, Lucy", sa hon varpå hon pekade på min ännu så livliga kamrat.
Jag duschade, klädde på mig och gick.
Vem var Lucy?
Hon var född 1985, en välhållen kropp, kort svart hår, lång och välproportionerad. Hon var lite tyska och lite fransyska, hon kunde båda språken, hennes farmor var fransyska vilket förklarar de goda dragen. Hon ville bli lärare för äldre män i någon form av yrkesskola, män mellan 20-40 som hon uttryckte. Om kvällarna arbetade hon som strippa, jag kan förstå varför. Arbetade endast på lördagar. Bodde i ett kollektiv med fem tjejer.
Dag 5
En är inget, två är för få men tre är bättre.
Det blev tunnelbanan till Bundesplatz och målet var Royal på Bundesplatz 8. Hittade inte numret till en början och när jag väl hittade det tvekade jag för länge och gick, en grupp om tre män stod lite avsides och iakttog mig. Gick utom synhåll och väntade på deras avgång, satte mig på en trappa på andra sidag gatan och rökte. Tjugo minuter och jag sneglade ditåt, borta. Nu var jag bättre till mods och ringde på deras porttelefon, de öppnade. I trappan var jag tvungen att gå förbi en grupp om två män och en kvinna som skulle in till kiropraktorn våningen under Royal, "Vorbei?", frågade en av herrarna och smålog.
Innan jag ens hunnit ringa på dörrklockan öppnar en äldre kvinna. Efter att jag har sagt att jag inte har bokat någon förpassar hon mig in i ett rum och ber mig vänta. In kommer kvinnorna, säkert sex eller sju stycken, flesta över medel. Jag vill ha den första, Selina.
En 30-årig tyska som kunde väldigt lite engelska. Jag gav henne pengarna, 80 euro, hon gick och jag klädde av mig, klockan var 16:30. Hon frågade mig om jag ville ha något att dricka, jag ville ha en kaffe. Selina visade mig till duschen och sträckte till mig en schampoflaska. Tog av mig handduken och gick fram till henne vid sängfoten, hon stod framför den. Tog en snabb sipp av kaffet som stod på bordet bredvid soffan, en styrketår innan jag gick fram till henne. Hon smekte mig och fumlade mest med händerna och jag gjorde ett par tafatta försök. På sängen låg en stor vinröd badhandduk och jag lade mig på den, stånd hade jag redan och hon trädde på en kondom och började. Försökte tänka på annat, svårt var det för med andan i halsen sa jag: "Stop!". Jag var på väg att komma, inte en gång till att jag ska skjuta i förtid, nu ville jag faktiskt komma i fittan. Hon kom ovanpå mig med den nätta kroppen och bearbetade mig, jag hjälpte till och efter femton sekunder var det ett faktum. Bytte snabbt kondom, Selina stod på alla fyra och jag förde in den med hennes hjälp. Benen kom snabbt i kramp, förmodligen för att hon var så kort och tvingade mig att böja mig längre ned. Skönare var det faktiskt, hon hade en ljuvlig fitta. Ursäktade mig kort efteråt med att:
Hon bad om att jag skulle bita lätt på hennes brösvårtor. Hon var mycket villig.
"I should not smoke so much", och frågade hur lång tid det var kvar.
"It is fifteen minutes left", sa hon med förvåning.
"Can I have a massage the rest of the time?", frågade jag.
"Of course", sa Selina.
Det blev det också och väl så bra. De femton minuterna till ända och jag var ändå nöjd, duschade och klädde på mig, drack lite av de resterande kaffet i väntan på föreståndarinnan.
Ut på Bundesplatz och rökte flera snabba cigaretter, äntligen väl så passande enligt konvenansen.
Jag är nöjd.
tisdag 1 december 2009
söndag 29 november 2009
Carmen, De oskuldsfulla, bier
Nu är det nära.
Läste ut boken De oskuldsfulla, förstår inte översättningen till svenska. På engelska heter den Not without my sister. Tre systrar berättar med egna ord hur de växte in och upp i sekten Guds barn nu vid namn Familjen. Pedofili, incest, promiskuitet är några av kategorierna som stämmer överens med sekten. Men det är inte det vidriga i sammanhanget, det är hjärnkontrollen. Att ledarna formar deras sinnen så att man tror att man tänker själv, men det är bara en skugga av deras ord.
Ignatius av Loyola formulerade det väldigt bra:
"That we may be altogether of the same mind and in conformity with the Church herself, if she shall have defined anything to be black which appears to our eyes to be white, we ought in like manner to pronounce it to be black. For we must undoubtingly believe, that the Spirit of our Lord Jesus Christ, and the Spirit of the Orthodox Church His Spouse, by which Spirit we are governed and directed to Salvation, is the same..."
Såg Carmen på Intiman.
En underhållande uppsättning med fokus på snabbt driv, musik och skön koreografi. Scenen var bestyckad med sju stolar upphängda en meter över marken. Sju Carmen, tre vakter och tre matadorer alla fördelade och lånade av sjumannatruppen. Se den.
Tom Ahlsell
Bra jobbat, lite för få repliker.
Sara Ekman
Ge mig mer! Detta var Carmen och ingen annan, de andra var döda för mig. Ett stort plus att hon visade sina vackra vita trosor.
Lindy Larsson
Mannen som bar matadorutstyrseln som sig bör.
Mattias Linderoth
Ta bort denna människa från jordens yta. En ful äcklig man som i alla roller ser ut som en tonårspojke med sin stora näsa och spensliga kropp.
Cecilia Lindqvist
Samma röst som alltid, ändrar du den aldrig? Hon tillförde inget med sin strama hållning och korthuggna repliker.
Marianne Mörck
Sextioåringen som väger uppskattningsvis 85, 90. Överarmar stora som vedklabbar, men sjunga det kan hon.
Anders Ortman
Honom såg jag aldrig, var fan var du?
Blev bara ett par bier i fredags, inga före och inga efter. Runkade lite i dag, kanske sista gången innan avresa? Horväska har inhandlats och snart ska jag djupdyka in i teknikaliteterna. Skånepartiet är fortfarande nere, hopp i sikte, på hemsidan ska den vara hörd på måndag.
Läste ut boken De oskuldsfulla, förstår inte översättningen till svenska. På engelska heter den Not without my sister. Tre systrar berättar med egna ord hur de växte in och upp i sekten Guds barn nu vid namn Familjen. Pedofili, incest, promiskuitet är några av kategorierna som stämmer överens med sekten. Men det är inte det vidriga i sammanhanget, det är hjärnkontrollen. Att ledarna formar deras sinnen så att man tror att man tänker själv, men det är bara en skugga av deras ord.
Ignatius av Loyola formulerade det väldigt bra:
"That we may be altogether of the same mind and in conformity with the Church herself, if she shall have defined anything to be black which appears to our eyes to be white, we ought in like manner to pronounce it to be black. For we must undoubtingly believe, that the Spirit of our Lord Jesus Christ, and the Spirit of the Orthodox Church His Spouse, by which Spirit we are governed and directed to Salvation, is the same..."
Såg Carmen på Intiman.
En underhållande uppsättning med fokus på snabbt driv, musik och skön koreografi. Scenen var bestyckad med sju stolar upphängda en meter över marken. Sju Carmen, tre vakter och tre matadorer alla fördelade och lånade av sjumannatruppen. Se den.
Tom Ahlsell
Bra jobbat, lite för få repliker.
Sara Ekman
Ge mig mer! Detta var Carmen och ingen annan, de andra var döda för mig. Ett stort plus att hon visade sina vackra vita trosor.
Lindy Larsson
Mannen som bar matadorutstyrseln som sig bör.
Mattias Linderoth
Ta bort denna människa från jordens yta. En ful äcklig man som i alla roller ser ut som en tonårspojke med sin stora näsa och spensliga kropp.
Cecilia Lindqvist
Samma röst som alltid, ändrar du den aldrig? Hon tillförde inget med sin strama hållning och korthuggna repliker.
Marianne Mörck
Sextioåringen som väger uppskattningsvis 85, 90. Överarmar stora som vedklabbar, men sjunga det kan hon.
Anders Ortman
Honom såg jag aldrig, var fan var du?
Blev bara ett par bier i fredags, inga före och inga efter. Runkade lite i dag, kanske sista gången innan avresa? Horväska har inhandlats och snart ska jag djupdyka in i teknikaliteterna. Skånepartiet är fortfarande nere, hopp i sikte, på hemsidan ska den vara hörd på måndag.
måndag 23 november 2009
Lördagsbier
Veckan förlöpte utan intagande av alkoholdrycker och det nästan utan bekymmer. Sen kom lördagen.
Morgonen välkomnades med stort välbehag, jag hade sovit ut och vaknade inte förrän efter nio timmar. Duschade, borstade tänderna och klädde på mig. Jag gick i två timmar, måste ha gått en knapp mil, solskenet värmde för bra då jag var ordentligt klädd och det var inte utan att svetten anhopade sig runt armhålorna. Köpte en kopp kaffe på en Statoil-mack, de har väldigt gott kaffe, det har däremot inte Kaffebaren, eller Fidelito vilket jag tror det heter. Hemsidan fungerar inte. Den ligger på Fersens väg. För att vara en kaffebar serverar de äcklig vätskesörja som går under namnet Americana och ska emulera vårt kaffe. Det är det man får när man beställer en svart kopp kaffe utan något, skit var det, blaskigt och tunt.
Läste ut Ayn Rands "Urkällan".
Har också läst hennes senare bok Och världen skälvde, men jag sätter Urkällan före den. Det handlar om arkitektur, makt, pengar, kärlek, lust, mänskligt beteende, journalistik och mycket mer. Hennes rika språk och välformulerade tankar gör denna till en skön utdragen läsning. Att hon är väldigt vacker i sin futuristiska frisyr gör hela saken bättre, jag har haft en del skabrösa tankar om henne.
Senare under dagen spelade jag lite Snooker på Royal biljard med två bier. Skön avkoppling var det och med det hade jag garderat mig mot kvällens framtida tveksamheter.
Först blev det Nyhavn. Innan fick man snällt vänta vid bardisken för att bli betjänad men nu var det bättre. Men förvänta dig inget kvitto, det ska man ha och jag ska påpeka det nästa gång tillfälle ges. Stämningen var tråkig.
Några hundra meter bort finns stället Retro. Då skulle Fat Bastard eller Moonbasser spela, men hade inget bra att komma med. En fet äcklig spansktalande idiot är vad han är och musiken han spelar ska föreställa Drum n Bass och han tar det sämsta av det.
Retro 1
Inkonst
Var inte alls nöjd med upplägget så jag gick vidare till Inkonst, vet inte fortfarande vad det var. Intellektuell smörja som man tydligtvis är för dum för att förstå.
Inkonst
120 kronor kostade det att komma in, sedan tillkom avgiften för garderoben, 20 kronor!
Jag pissar
Det blev ett par plastglas med bier av sorten 1664 något, medioker. Efter 01:00 trodde jag att fler folk skulle träda in, så blev inte fallet, På dansgolvet såg jag endast lesbiska och homosexuella, jag gick vid 01:30. Det blev mig övermäktigt.
Nio dagar kvar, nu är det fan ta mig ensiffrigt, fy fan vad gutt det ska bli!
Morgonen välkomnades med stort välbehag, jag hade sovit ut och vaknade inte förrän efter nio timmar. Duschade, borstade tänderna och klädde på mig. Jag gick i två timmar, måste ha gått en knapp mil, solskenet värmde för bra då jag var ordentligt klädd och det var inte utan att svetten anhopade sig runt armhålorna. Köpte en kopp kaffe på en Statoil-mack, de har väldigt gott kaffe, det har däremot inte Kaffebaren, eller Fidelito vilket jag tror det heter. Hemsidan fungerar inte. Den ligger på Fersens väg. För att vara en kaffebar serverar de äcklig vätskesörja som går under namnet Americana och ska emulera vårt kaffe. Det är det man får när man beställer en svart kopp kaffe utan något, skit var det, blaskigt och tunt.
Läste ut Ayn Rands "Urkällan".
Har också läst hennes senare bok Och världen skälvde, men jag sätter Urkällan före den. Det handlar om arkitektur, makt, pengar, kärlek, lust, mänskligt beteende, journalistik och mycket mer. Hennes rika språk och välformulerade tankar gör denna till en skön utdragen läsning. Att hon är väldigt vacker i sin futuristiska frisyr gör hela saken bättre, jag har haft en del skabrösa tankar om henne.
Senare under dagen spelade jag lite Snooker på Royal biljard med två bier. Skön avkoppling var det och med det hade jag garderat mig mot kvällens framtida tveksamheter.
Först blev det Nyhavn. Innan fick man snällt vänta vid bardisken för att bli betjänad men nu var det bättre. Men förvänta dig inget kvitto, det ska man ha och jag ska påpeka det nästa gång tillfälle ges. Stämningen var tråkig.
Några hundra meter bort finns stället Retro. Då skulle Fat Bastard eller Moonbasser spela, men hade inget bra att komma med. En fet äcklig spansktalande idiot är vad han är och musiken han spelar ska föreställa Drum n Bass och han tar det sämsta av det.
Retro 1
Inkonst
Var inte alls nöjd med upplägget så jag gick vidare till Inkonst, vet inte fortfarande vad det var. Intellektuell smörja som man tydligtvis är för dum för att förstå.
Inkonst
120 kronor kostade det att komma in, sedan tillkom avgiften för garderoben, 20 kronor!
Jag pissar
Det blev ett par plastglas med bier av sorten 1664 något, medioker. Efter 01:00 trodde jag att fler folk skulle träda in, så blev inte fallet, På dansgolvet såg jag endast lesbiska och homosexuella, jag gick vid 01:30. Det blev mig övermäktigt.
Nio dagar kvar, nu är det fan ta mig ensiffrigt, fy fan vad gutt det ska bli!
torsdag 19 november 2009
Ingen bier
Har flytt undan mina plikter litegranna. I tisdags för trött. Under onsdagen var det storm och idag hade jag ingen lust. Livsenergin sipprar ut någonstans, jag har inte hittat läckan än, önskar att fettet vore den undflyende massan. Min jakt efter att kunna se revben, kindben och magmuskler går vidare, att kuken visar sig bli längre är en jäkligt bra bonus. Det är måltidsersättning som gäller nu, allt för att spurta i mål och känna att man har gjort så bra man har kunnat.
Cirka 07:50 hände något roligt vid Shell-macken på Rosengård. En man från RENTEX backade med sin lätta lastbil in i en av bensinpumparna de hade installerat. Plötsligt var man hur morgonvaken som helst efter den uppvisningen av mannen jag i förstone trodde var kvinna, på grund av den urdåliga backningen. Lite uppgiven steg mannen ut och estimerade skadorna, dryga 30 år kan han ha varit, antydan till längre hår i nacken, på gränsen till vårdslöst. Mannen såg lätt trött ut och innehade otroligt lugn fastän han hade förorsakat skadorna ett par minuter tidigare. Vid kassan stod den etniskt svenske mannen och bytte försäkringsbolaguppgifter med en av personalen. "Sånt som händer", sa den tunnhåriga och skallrakade ej etniskt svenske personalen.
Som man kan se var skadan omfattande, en stor anledning kan bero på att aluminiumflaket var ungefär en meter och några decimeter över marken och därmed blir som en kraftfull kofångare. Bredvid stod två nya pumpar och väntade på att monteras, om den skadade omfattades vet jag inte, men det hade varit lite tråkigt om den ändå skulle bytas ut.
Ingen bier, kan vara bra att späka sig nu för att leva flottare sen.
Skånepartiets närradio 90,2 nere? I måndags sändes reprisen från fredagen och därefter har det varit tyst på deras frekvens. Vad har hänt? Nödgades lyssna på P1 och Socialdemokraternas vänsterpolitik, det lyser kraftigt i genom. Sedan man vet det har det inte gått att undkomma de återkommande tillmälen mot "främlingsfientliga".
Cirka 07:50 hände något roligt vid Shell-macken på Rosengård. En man från RENTEX backade med sin lätta lastbil in i en av bensinpumparna de hade installerat. Plötsligt var man hur morgonvaken som helst efter den uppvisningen av mannen jag i förstone trodde var kvinna, på grund av den urdåliga backningen. Lite uppgiven steg mannen ut och estimerade skadorna, dryga 30 år kan han ha varit, antydan till längre hår i nacken, på gränsen till vårdslöst. Mannen såg lätt trött ut och innehade otroligt lugn fastän han hade förorsakat skadorna ett par minuter tidigare. Vid kassan stod den etniskt svenske mannen och bytte försäkringsbolaguppgifter med en av personalen. "Sånt som händer", sa den tunnhåriga och skallrakade ej etniskt svenske personalen.
Som man kan se var skadan omfattande, en stor anledning kan bero på att aluminiumflaket var ungefär en meter och några decimeter över marken och därmed blir som en kraftfull kofångare. Bredvid stod två nya pumpar och väntade på att monteras, om den skadade omfattades vet jag inte, men det hade varit lite tråkigt om den ändå skulle bytas ut.
Ingen bier, kan vara bra att späka sig nu för att leva flottare sen.
Skånepartiets närradio 90,2 nere? I måndags sändes reprisen från fredagen och därefter har det varit tyst på deras frekvens. Vad har hänt? Nödgades lyssna på P1 och Socialdemokraternas vänsterpolitik, det lyser kraftigt i genom. Sedan man vet det har det inte gått att undkomma de återkommande tillmälen mot "främlingsfientliga".
måndag 16 november 2009
Runk
Skyndade mig att värma min frysta köttfärssås jag hade tillagat veckan innan, till det lite spagetti från Ica. Inte min favorit, det är linguine och grishals med ben. Nåja, jag strimlade lite från mitt vitkålshuvud och slutresultatet blev antagligen en fullvärdig kost. Under tiden jag kokade upp spagettin och tinade köttfärssåsen gjorde jag 50 crunches, kändes bra. Trodde mig vara i form för att gå ut, men icke. Maten slog på något så fruktansvärt att jag inte hade det minsta lust att företa mig något fysiskt krävande. I stället såg jag senaste avsnitten av Curb your enthusiasm, Family Guy, American Dad, The Cleveland show och sedan såg jag på Premier League Snooker mellan Judd Trump och John Higgins. Tråkigt att Skånepartiet inte hade direktsändning idag, endast reprisen från fredagen. Men det tackar jag för, Lasse från Trelleborg önskade Den makalösa manicken av Tretow och den hade jag aldrig hört eller hört talas om. Promenaden var tänkt att styra mot Entré för att kanske läsa lite på ett kaffeställe och sedan se filmen A christmas carol, det får bli i morgon.
Jag kunde inte hjälpa det, det blev bara så. Min trogne bundsförvant Youporn försedde mig ännu en gång med kvalitativt material och det är jag oerhört tacksam för. Aldrig att jag planerar in runktiden, det bara händer och det gör mig till vad jag egentligen är - en spontanrunkare. Bakom ryggen har jag en gedigen lista på ställen man har jordfäst sin säd. På Malmö Stadion, Malmö Stadsbibliotek, bakom en container, arbetsplatsens kök, skolans toaletter, arbetsplatsens toalett och många fler. Det är gutt och så är det.
På deras hemsida hittade jag denna underbara sensuella historia som heter sex with a nun. Otroligt välgjord är den och helt olik alla andra dråpliga påsättningar. Nunnan ber och då kommer en mafiosoliknande typ in och börjar fingra. Kvinnan som spelar nunnan är så bibliskt snygg att man önskar henne åt sig själv. Hemtrevlig porr. Akten blir ett samarbete mellan två högst kunniga skådespelare i fullständig symbios, jag älskar det. Hittar jag inget av värde på sidan är den ett återkommande klipp, den och några till. Analt är så gräsligt att titta på, kanske det är bättre om man själv utför det? Efter att jag hade kastat avskrädet tog jag en cigarett av märket Corner och rökte efter njutningspasset. Passar bra efter en härlig dragning då får kuken chans att lägga sig medan man reflekterar över alltet. I slakt läge kommer efterbörden, oftast en stor droppe som måste avlägsnas sedan pissar jag. Beroende på dagsformen är den koncentrerad eller så spritter den överallt, vilket den gjorde idag. Fick bara lite på foten men många gånger kommer det på låret i ymniga skurar. Sitter ner gör jag inte av princpipskäl.
Ingen bier, men endast 16 dagar kvar försätter mig nästan i ett rustillstånd.
Jag kunde inte hjälpa det, det blev bara så. Min trogne bundsförvant Youporn försedde mig ännu en gång med kvalitativt material och det är jag oerhört tacksam för. Aldrig att jag planerar in runktiden, det bara händer och det gör mig till vad jag egentligen är - en spontanrunkare. Bakom ryggen har jag en gedigen lista på ställen man har jordfäst sin säd. På Malmö Stadion, Malmö Stadsbibliotek, bakom en container, arbetsplatsens kök, skolans toaletter, arbetsplatsens toalett och många fler. Det är gutt och så är det.
På deras hemsida hittade jag denna underbara sensuella historia som heter sex with a nun. Otroligt välgjord är den och helt olik alla andra dråpliga påsättningar. Nunnan ber och då kommer en mafiosoliknande typ in och börjar fingra. Kvinnan som spelar nunnan är så bibliskt snygg att man önskar henne åt sig själv. Hemtrevlig porr. Akten blir ett samarbete mellan två högst kunniga skådespelare i fullständig symbios, jag älskar det. Hittar jag inget av värde på sidan är den ett återkommande klipp, den och några till. Analt är så gräsligt att titta på, kanske det är bättre om man själv utför det? Efter att jag hade kastat avskrädet tog jag en cigarett av märket Corner och rökte efter njutningspasset. Passar bra efter en härlig dragning då får kuken chans att lägga sig medan man reflekterar över alltet. I slakt läge kommer efterbörden, oftast en stor droppe som måste avlägsnas sedan pissar jag. Beroende på dagsformen är den koncentrerad eller så spritter den överallt, vilket den gjorde idag. Fick bara lite på foten men många gånger kommer det på låret i ymniga skurar. Sitter ner gör jag inte av princpipskäl.
Ingen bier, men endast 16 dagar kvar försätter mig nästan i ett rustillstånd.
söndag 15 november 2009
Bok och bier
En hård vecka med mycket bier har det blivit, slumpvis nej, trots mina egna försäkringar om att jag åtminstone skulle hålla mig till fredag.
I onsdags promenerade jag i regnet in till värnhem för en Cruzcampo på broderstugan. 0,6 liter av livets vatten som aldrig får upphöra att existera. Tror att det blev en Hof på La Couronne om jag inte missminner mig. En fransk temakrog man inte ska besöka alltför frekvent, otrevlig personal bland annat.
Efter onsdagen hamnade jag i en depression, ett återkommande element i mitt liv där jag ifrågasätter mitt existensberättigande. 2007-05-26 har jag för mig var den senaste, det var nära där. Tänkte mycket under torsdagen och lite under fredagen och hade nära till tårarna. Under de här perioderna vill jag vara ledsen och varje ord jag uttalar gör jag med en oerhörd möda. Kan inte under några omständigheter omvandla tiden jag har till mitt förfogande på ett givande sätt.
Läste ut "Att älska som en porrstjärna" av Jenna Jameson för att lära mig hur jag ska bete mig när det väl gäller. Det kan aldrig vara fel med lite teoretisk lärdom om än den praktiska delen är den bästa. Nu vet jag var jag ska lägga händer och armar när man blir avsugen till exempel, det hade jag ingen aning om innan. Förutom det vet jag nu att porrstjärnor är små, enkla bekräftelsetörstande ynkliga människor. Det har Jenna Jameson och Ron Jeremy bevisat.
På fredagen var jag också nödgad att gå in till stadskärnan. Drack några slurkar whisky av märket "The Dundee", det gjorde gott för kroppen inför den stundande gången. Målet var biografen Royal på gågatan och filmen var givetvis "2012". Unnade mig ca 400 gram godis, trodde mig vara förtjänt av det, vilket jag inte är, men det var det jag intalade mig. Den var kraftigt försenad på grund av föregående försening och därför var inte salongen ens en gång städad, är det det mina 110 kronor går till? Inte så ljuvligt för öronen med dessa ständiga utannonseringar om att det finns ett fåtal udda platser kvar, kan inte en tavla lösa det? Såg ett par slöjor i salongen som inte kunde uttyda platsnumreringen och gick fel, penibelt för dem. Enligt min mening borde salongen genomgå en uppfräschning eller en omarbetning. Det är för små trappavsatser på de första tio raderna, stolarna är rent för låga, inga ställ för drycker och var i helvete ska man göra av sina ytterkläder? När till och med Bollywood-biografen på Limhamn har en garderob varför har då inte denna välrenommerade biograf det?
Filmen var bra, till trots.
La Couronne igen. Två Carlsberg Hof. Musiken tystnade redan vid 00:20 och ljuset tändes för en stund för att senare dimmas igen. På dörren stod det att den skulle vara öppen till 01:00, personalen var av en annan uppfattning och gjorde det klart för gästerna att de inte ville ha oss där längre. Framtida besök på La Couronne kommer att bära mig emot.
LÖRDAG!
Är det inte denna dag alla väntar på? Den enda dagen som inte har en anknytning till arbetsdagen eller ångestdagen som går under namnet söndag?
Bestämde mig för att dricka ett par bier innan, en Mariestad Export och en Nils Oscar God Lager, utmärkta val.
Jag hade ännu inte besökt parasitrestaurangen vid namn Max på Stortorget, hur kan en snabbmatssylta få finnas vid ett Stortorg? Köpte en Max Originalhamburgare med Friscobröd, brödet var luftigt och sött men hamburgaren kändes sladdrig och kokt med olja. Är inte mycket för fyllemat då jag anser att man kvarstår lika hungrig när man vaknar, onödvändigt att fylla buken helt enkelt. Under ett svagt ögonblick ville jag åka pariserhjul men tack och lov hade den stängt för dagen men priset hade ändå avskräckt, 100 kronor för 12 minuter, det kan jag få en avsugning för på utvalda platser.
Nöjd var jag inte och jag hade mycket energi kvar att förbränna. Närmast till hands var Etage, och så blev det, tyvärr så här i efterhand. Kön var nästintill obefintlig vid 00:30-snåret och gjorde valet lättare. Musiken var outhärdlig.
00:40
01:28
01:45
03:41
En skallrakad man i trettiofemårsåldern spelade själlös populistisk smörja med substanslösa och obefogade texter för en defekt publik på "house- och technogolvet", han kunde lika gärna ha rattat in valfri hit-radiostation. Hur kan den mannen leva med sig själv? Själv dansade jag i alla lägen dock med lite mindre insatser när det inte föll mig i örat. Fick en massa blickar, med eller utan avsmak vet jag inte, och sedan pekade de och skrattade, bestämde mig för att reagera så lite som möjligt. Inga nya kontakter gjordes, i stället fördjupade jag min bierkontakt. Fem eller sex bier hann jag med innan kroppen sa ifrån, det var av märket Falcon Export och den kostade 49 kronor. I vanlig ordning krossades det glas ideligen, mot slutet kunde man inte gå utan att det fastnade glasbitar under skorna. Det fanns ett par maninnor som jag utan att behöva vara under alkoholens inflytande skulle kunna älska. De andra tittade jag inte åt, alkoholen har inte den makten över mig. I alla promillegrader behåller jag min fattning och sunda åsikter, de förändras inte, jag gör inte det och aldrig att jag skulle hänge mig åt kvinnor som ligger under mig rent utseendemässigt. Det är min styrka eller akilleshäl, fram till nu förmodligen rentav en svaghet som inte har gått att bryta och det gör mig ledsen. Jag har aldrig kysst en kvinna, än mindre hånglat, än mindre grovhånglat.
04:30
Tiden var inne för min avgång. Centralstationen hade inga turer på mitt håll så jag begav mig hemåt. Ingen taxi och ingen buss, bara jag mitt paraply och lite bra musik i hörlurarna. Gick ned på Norra Vallgatan och blåsan tryckte på, ett tillfälle gavs mig när jag såg Bastionen. Ville så gärna tacka dem för deras föreställning "Becket x2". Ren smörja och en stor symbolisk knytnäve åt Samuel Beckett var det, se originalfilmerna i stället. Urinerade i dörröppningsspringan och hoppades att det skulle leta sig in på deras golv. Löftet om att bara gå bröts när jag hade kommit halvvägs då jag helt vägrade att röra mig mer än nödvändigt. Dansandet hade sugit livsenergin från mig. Väntade på bussen i några tio minuter. Väl hemma kräkte jag lite och drack vatten och bredde mig en smörgås. En olivbrödsskiva, mycket Lätta-smör, två bierschinken-skivor i min mun har aldrig smakat så vackert. Klockan var då 06:00.
17 DAGAR KVAR!
I onsdags promenerade jag i regnet in till värnhem för en Cruzcampo på broderstugan. 0,6 liter av livets vatten som aldrig får upphöra att existera. Tror att det blev en Hof på La Couronne om jag inte missminner mig. En fransk temakrog man inte ska besöka alltför frekvent, otrevlig personal bland annat.
Efter onsdagen hamnade jag i en depression, ett återkommande element i mitt liv där jag ifrågasätter mitt existensberättigande. 2007-05-26 har jag för mig var den senaste, det var nära där. Tänkte mycket under torsdagen och lite under fredagen och hade nära till tårarna. Under de här perioderna vill jag vara ledsen och varje ord jag uttalar gör jag med en oerhörd möda. Kan inte under några omständigheter omvandla tiden jag har till mitt förfogande på ett givande sätt.
Läste ut "Att älska som en porrstjärna" av Jenna Jameson för att lära mig hur jag ska bete mig när det väl gäller. Det kan aldrig vara fel med lite teoretisk lärdom om än den praktiska delen är den bästa. Nu vet jag var jag ska lägga händer och armar när man blir avsugen till exempel, det hade jag ingen aning om innan. Förutom det vet jag nu att porrstjärnor är små, enkla bekräftelsetörstande ynkliga människor. Det har Jenna Jameson och Ron Jeremy bevisat.
På fredagen var jag också nödgad att gå in till stadskärnan. Drack några slurkar whisky av märket "The Dundee", det gjorde gott för kroppen inför den stundande gången. Målet var biografen Royal på gågatan och filmen var givetvis "2012". Unnade mig ca 400 gram godis, trodde mig vara förtjänt av det, vilket jag inte är, men det var det jag intalade mig. Den var kraftigt försenad på grund av föregående försening och därför var inte salongen ens en gång städad, är det det mina 110 kronor går till? Inte så ljuvligt för öronen med dessa ständiga utannonseringar om att det finns ett fåtal udda platser kvar, kan inte en tavla lösa det? Såg ett par slöjor i salongen som inte kunde uttyda platsnumreringen och gick fel, penibelt för dem. Enligt min mening borde salongen genomgå en uppfräschning eller en omarbetning. Det är för små trappavsatser på de första tio raderna, stolarna är rent för låga, inga ställ för drycker och var i helvete ska man göra av sina ytterkläder? När till och med Bollywood-biografen på Limhamn har en garderob varför har då inte denna välrenommerade biograf det?
Filmen var bra, till trots.
La Couronne igen. Två Carlsberg Hof. Musiken tystnade redan vid 00:20 och ljuset tändes för en stund för att senare dimmas igen. På dörren stod det att den skulle vara öppen till 01:00, personalen var av en annan uppfattning och gjorde det klart för gästerna att de inte ville ha oss där längre. Framtida besök på La Couronne kommer att bära mig emot.
LÖRDAG!
Är det inte denna dag alla väntar på? Den enda dagen som inte har en anknytning till arbetsdagen eller ångestdagen som går under namnet söndag?
Bestämde mig för att dricka ett par bier innan, en Mariestad Export och en Nils Oscar God Lager, utmärkta val.
Jag hade ännu inte besökt parasitrestaurangen vid namn Max på Stortorget, hur kan en snabbmatssylta få finnas vid ett Stortorg? Köpte en Max Originalhamburgare med Friscobröd, brödet var luftigt och sött men hamburgaren kändes sladdrig och kokt med olja. Är inte mycket för fyllemat då jag anser att man kvarstår lika hungrig när man vaknar, onödvändigt att fylla buken helt enkelt. Under ett svagt ögonblick ville jag åka pariserhjul men tack och lov hade den stängt för dagen men priset hade ändå avskräckt, 100 kronor för 12 minuter, det kan jag få en avsugning för på utvalda platser.
Nöjd var jag inte och jag hade mycket energi kvar att förbränna. Närmast till hands var Etage, och så blev det, tyvärr så här i efterhand. Kön var nästintill obefintlig vid 00:30-snåret och gjorde valet lättare. Musiken var outhärdlig.
00:40
01:28
01:45
03:41
En skallrakad man i trettiofemårsåldern spelade själlös populistisk smörja med substanslösa och obefogade texter för en defekt publik på "house- och technogolvet", han kunde lika gärna ha rattat in valfri hit-radiostation. Hur kan den mannen leva med sig själv? Själv dansade jag i alla lägen dock med lite mindre insatser när det inte föll mig i örat. Fick en massa blickar, med eller utan avsmak vet jag inte, och sedan pekade de och skrattade, bestämde mig för att reagera så lite som möjligt. Inga nya kontakter gjordes, i stället fördjupade jag min bierkontakt. Fem eller sex bier hann jag med innan kroppen sa ifrån, det var av märket Falcon Export och den kostade 49 kronor. I vanlig ordning krossades det glas ideligen, mot slutet kunde man inte gå utan att det fastnade glasbitar under skorna. Det fanns ett par maninnor som jag utan att behöva vara under alkoholens inflytande skulle kunna älska. De andra tittade jag inte åt, alkoholen har inte den makten över mig. I alla promillegrader behåller jag min fattning och sunda åsikter, de förändras inte, jag gör inte det och aldrig att jag skulle hänge mig åt kvinnor som ligger under mig rent utseendemässigt. Det är min styrka eller akilleshäl, fram till nu förmodligen rentav en svaghet som inte har gått att bryta och det gör mig ledsen. Jag har aldrig kysst en kvinna, än mindre hånglat, än mindre grovhånglat.
04:30
Tiden var inne för min avgång. Centralstationen hade inga turer på mitt håll så jag begav mig hemåt. Ingen taxi och ingen buss, bara jag mitt paraply och lite bra musik i hörlurarna. Gick ned på Norra Vallgatan och blåsan tryckte på, ett tillfälle gavs mig när jag såg Bastionen. Ville så gärna tacka dem för deras föreställning "Becket x2". Ren smörja och en stor symbolisk knytnäve åt Samuel Beckett var det, se originalfilmerna i stället. Urinerade i dörröppningsspringan och hoppades att det skulle leta sig in på deras golv. Löftet om att bara gå bröts när jag hade kommit halvvägs då jag helt vägrade att röra mig mer än nödvändigt. Dansandet hade sugit livsenergin från mig. Väntade på bussen i några tio minuter. Väl hemma kräkte jag lite och drack vatten och bredde mig en smörgås. En olivbrödsskiva, mycket Lätta-smör, två bierschinken-skivor i min mun har aldrig smakat så vackert. Klockan var då 06:00.
17 DAGAR KVAR!
söndag 8 november 2009
Utekväll och -natt
Vilade mig i stort hela fredagen utan att göra alldeles för mycket, lade mig tidigt och sov i tio timmar. Förvisso runkade jag men det räknas inte.
Jag gick från värnhemstorget till lilla torg för att besöka La Grappa. Hade lite problem med magen och fastän jag sket hemma måste jag skita på stället också. Först tänkte jag bara pissa men när man ändå var där kunde man likaväl sätta sig ner också. Väldigt lite plats att röra sig på och inga upphängningskrokar var där, dåligt.
Blev inte imponerad av deras fåräknade rätter på menyn, drinklistan var betydligt fullare. Tog en Mozzarella Caprese till förrätt och färsk fettuccine med halstrad lax till huvudrätt. Små portioner men denna gång var det bra, hade dessförinnan ätit två tiokronorspizzor från Netto och de hade satt sig. Musiken i bakgrunden var just bakgrundsmusik i klassisk tappning, efter 22 blev det folkkär elektronisk musik av den huvudfåriga sorten. Drack tre Carlsberg Hof, drinkar är inte för mig.
Någon gång vid 23 stack jag till Centiliter & Gram eller CG eller C o G som alla fittor säger. En modern bar och restaurang med alltför lite utrymme till att dansa på. Det gjorde jag iallafall trots bistra blickar från svenskarna. Med bieren i hand fick jag ett enormt tvång att dricka upp den då svetten började lysa på pannan, jag behövde gå och skita, igen. Bra emellanåt men som alltid ska sång och andra störningsmoment infogas. Såg Allan Svensson snacka med en grupp människor runt de trettio eller fyrtio. Han verkar vara ute för det mesta, senast såg jag honom på Nya Tröls Inn, jävla fedefyllo.
Ett klipp från Centiliter & Gram.
Klockan började gå mot söndag och natten hade precis begynt. Swing Inn var nästa mål i kornet. Milfarnas paradis, fyndlådan, dinosaurieparken, får man inte napp här kan man skjuta sig står det i princip i alla ögon. Vad jag såg var enbart ruggugglor, skator, fula, degenerade, feta, förtappade människor.
Dansade lite, men det var svårt att motivera varför. Stället är stort och fyllt av dessa mer än mulliga kvinnor. Nej, jag ser fram emot den 3 december.
Som ovan visar blev det inte bättre ju längre kvällen led. När visarna visade 04:00 stoppades musiken tvärt och då skulle man kastas ut. I virrvarret hamnade jag fel i de otaliga gångarna och gick till fel garderob. Frågade en personal var man skulle och stupfull som man hade blivit tog det sin rundliga tid. Ensam och refuserad började jag att så smått stappla längs med drottninggatan. Slängde någon jävla vägskylt och på kungsgatan böjde jag någons bakre vindrutetorkare. Mitt hat växte på grund av denna förnedring jag hade genomgått. Vid värnhemstorget lyckades jag hejda en taxi och åkte hem.
Jag gick från värnhemstorget till lilla torg för att besöka La Grappa. Hade lite problem med magen och fastän jag sket hemma måste jag skita på stället också. Först tänkte jag bara pissa men när man ändå var där kunde man likaväl sätta sig ner också. Väldigt lite plats att röra sig på och inga upphängningskrokar var där, dåligt.
Blev inte imponerad av deras fåräknade rätter på menyn, drinklistan var betydligt fullare. Tog en Mozzarella Caprese till förrätt och färsk fettuccine med halstrad lax till huvudrätt. Små portioner men denna gång var det bra, hade dessförinnan ätit två tiokronorspizzor från Netto och de hade satt sig. Musiken i bakgrunden var just bakgrundsmusik i klassisk tappning, efter 22 blev det folkkär elektronisk musik av den huvudfåriga sorten. Drack tre Carlsberg Hof, drinkar är inte för mig.
Någon gång vid 23 stack jag till Centiliter & Gram eller CG eller C o G som alla fittor säger. En modern bar och restaurang med alltför lite utrymme till att dansa på. Det gjorde jag iallafall trots bistra blickar från svenskarna. Med bieren i hand fick jag ett enormt tvång att dricka upp den då svetten började lysa på pannan, jag behövde gå och skita, igen. Bra emellanåt men som alltid ska sång och andra störningsmoment infogas. Såg Allan Svensson snacka med en grupp människor runt de trettio eller fyrtio. Han verkar vara ute för det mesta, senast såg jag honom på Nya Tröls Inn, jävla fedefyllo.
Ett klipp från Centiliter & Gram.
Klockan började gå mot söndag och natten hade precis begynt. Swing Inn var nästa mål i kornet. Milfarnas paradis, fyndlådan, dinosaurieparken, får man inte napp här kan man skjuta sig står det i princip i alla ögon. Vad jag såg var enbart ruggugglor, skator, fula, degenerade, feta, förtappade människor.
Dansade lite, men det var svårt att motivera varför. Stället är stort och fyllt av dessa mer än mulliga kvinnor. Nej, jag ser fram emot den 3 december.
Som ovan visar blev det inte bättre ju längre kvällen led. När visarna visade 04:00 stoppades musiken tvärt och då skulle man kastas ut. I virrvarret hamnade jag fel i de otaliga gångarna och gick till fel garderob. Frågade en personal var man skulle och stupfull som man hade blivit tog det sin rundliga tid. Ensam och refuserad började jag att så smått stappla längs med drottninggatan. Slängde någon jävla vägskylt och på kungsgatan böjde jag någons bakre vindrutetorkare. Mitt hat växte på grund av denna förnedring jag hade genomgått. Vid värnhemstorget lyckades jag hejda en taxi och åkte hem.
onsdag 4 november 2009
Promenad, Broder Odd, kaffe och bier
Kände mig väldigt rastlös denna kväll och ville prova något nytt.
Första promenadsträckan gick till Burlöv center, där satte jag mig i en av Espresso House skinnfåtöljer och drack en stor svart kopp kaffe för 29 kronor. Läste ut boken jag höll på med "Broder Odd" av Dean Koontz. En medelmåttig bok av bokskitaren i klass med Stephen King, han skriver bra men den greppar inte riktigt tag om mig, det är något väsentligt som fattas.
Mitt egentliga syfte på köpcentrat var att inhandla en ryggväska till min horresa men det blev inte gjort i dag. Kände att jag var ute för sent för att göra ett bra val.
Promenerade vidare till Åkarp och dess för min del obesökta krog "C´s Krog". Satte mig på deras moderna barstolar, för moderna enligt mig. Drack två spendrups från fat läste Aftonbladet och spelade lite på Jack Vegas-automaterna, det gick inget bra. En egendomlig sak var att jag trodde mig tappa ena handsken och när jag precis skulle ta upp den kände jag vad jag hade i händerna och där var två handskar. Antingen tappade jag inte den, vilket jag tror att jag gjorde eller så kommer jag inte ihåg att jag tog upp den, mycket skumt. Mötesplats stod det att det skulle vara, inte idag, satt en grupp om sex personer men något möte mellan oss blev det inte. De pratade om negerkramar.
Det var ingen bitande kyla längre tack vare frånvaron av det lätta regnet och att vinden hade avtagit, var nästan varmt då. Stegen på den långa lundavägen kändes lätt med en cigarett i mungipan och den härliga berusningskänslan i kroppen. Vid Lidl hände ytterligare en konstig händelse. I förstone trodde jag att det var en gammal dam men kroppshyddan röjde hennes ålder. Hon gick med en schäferliknande hund och jag gick åt sidan så att hunden var närmast gräsmattan. Hon hade en dunjacka med huvan uppdragen på huvudet, jag bevärdigade henne ingen blick så jag kunde inte se hennes attribut. Exakt när vi passerar varandra yttrade hon ett glatt "Hej". Gick vidare till synes oberörd för då lyssnade på musik och kunde på så sätt förklara tystnaden. Nu undrar jag om det var ett artigt sätt att bemöta en medvandrare eller om hon tyckte att jag såg bra ut i och med att hon väntade med att säga något innan hon såg mitt ansikte på nära håll. Kan det vara för att jag håller på att ordna en skäggdekoration á la Sten Broman, eller?
Alla tiders jävlighet vore att jag ordnar en flicka när en planerad knullresa är bokad och betald. Har börjat göra crunches och lite sporadiska armhävningar, ska man kunna ändra sin kropp på så kort tid? Väl hemma åt jag Euroshoppers hela champinjoner som en belöning för mitt slit, bara 25 kcal så jag hoppas att det ändå blir röda eller svarta siffror i slutändan beroende på hur man räknar.
Första promenadsträckan gick till Burlöv center, där satte jag mig i en av Espresso House skinnfåtöljer och drack en stor svart kopp kaffe för 29 kronor. Läste ut boken jag höll på med "Broder Odd" av Dean Koontz. En medelmåttig bok av bokskitaren i klass med Stephen King, han skriver bra men den greppar inte riktigt tag om mig, det är något väsentligt som fattas.
Mitt egentliga syfte på köpcentrat var att inhandla en ryggväska till min horresa men det blev inte gjort i dag. Kände att jag var ute för sent för att göra ett bra val.
Promenerade vidare till Åkarp och dess för min del obesökta krog "C´s Krog". Satte mig på deras moderna barstolar, för moderna enligt mig. Drack två spendrups från fat läste Aftonbladet och spelade lite på Jack Vegas-automaterna, det gick inget bra. En egendomlig sak var att jag trodde mig tappa ena handsken och när jag precis skulle ta upp den kände jag vad jag hade i händerna och där var två handskar. Antingen tappade jag inte den, vilket jag tror att jag gjorde eller så kommer jag inte ihåg att jag tog upp den, mycket skumt. Mötesplats stod det att det skulle vara, inte idag, satt en grupp om sex personer men något möte mellan oss blev det inte. De pratade om negerkramar.
Det var ingen bitande kyla längre tack vare frånvaron av det lätta regnet och att vinden hade avtagit, var nästan varmt då. Stegen på den långa lundavägen kändes lätt med en cigarett i mungipan och den härliga berusningskänslan i kroppen. Vid Lidl hände ytterligare en konstig händelse. I förstone trodde jag att det var en gammal dam men kroppshyddan röjde hennes ålder. Hon gick med en schäferliknande hund och jag gick åt sidan så att hunden var närmast gräsmattan. Hon hade en dunjacka med huvan uppdragen på huvudet, jag bevärdigade henne ingen blick så jag kunde inte se hennes attribut. Exakt när vi passerar varandra yttrade hon ett glatt "Hej". Gick vidare till synes oberörd för då lyssnade på musik och kunde på så sätt förklara tystnaden. Nu undrar jag om det var ett artigt sätt att bemöta en medvandrare eller om hon tyckte att jag såg bra ut i och med att hon väntade med att säga något innan hon såg mitt ansikte på nära håll. Kan det vara för att jag håller på att ordna en skäggdekoration á la Sten Broman, eller?
Alla tiders jävlighet vore att jag ordnar en flicka när en planerad knullresa är bokad och betald. Har börjat göra crunches och lite sporadiska armhävningar, ska man kunna ändra sin kropp på så kort tid? Väl hemma åt jag Euroshoppers hela champinjoner som en belöning för mitt slit, bara 25 kcal så jag hoppas att det ändå blir röda eller svarta siffror i slutändan beroende på hur man räknar.
måndag 2 november 2009
Soraya M, plus
Trodde att man skulle ta det varligt i dag, men. Efter inrådan av Carl P Herslow kunde man inte neka den goda rekommendationen, bättre upp var att Boel "SLASKFITTAN" Gerell gav den 1 av 5 så fanns inga ytterliga frågor att besvaras.
Snabbt in på toaletten för att skita, löst blev det och sedan klippa naglarna och duscha. Ville också ha någonting att dricka, lösningen bestod i att hälla över ett par starkbier i en femtiocentiliters petflaska och dricka upp resterande som inte fick plats.
På busshållplatsen slår det aldrig fel med dessa ivriga påstigare, så fort bussen syns går de fram och gör anspråk på valet att ta de bästa platserna i bussen. Vilka jävla fallfrukter. Satte mig bakom en man som läste en bok, nyfiken som man är läste jag en rad: "Hon formligen lapade i sig harmonin". Den verkade bra endast bedömd på den meningen, skulle gärna vilja läsa den.
Väl i salong 5 på Entré satte jag mig och inväntade skådespelet. Hoppades på en bra publik, det är mycket värt när det kommer till drama och det förekommer många tysta stunder som kräver just tystnad. Kassera människorna som fanns i den biografsalongen! I genom filmen viskades och pratades det, prasslades, åts högljutt och en jugoslavisk bullfitta gav i från sig ljudliga "Ts ts ts" för att visa sitt missnöje precis som om hon ville förmedla det till sina fördummade medtittare.
Filmen var bra, tack Boel Gerell ännu en gång för att du finns så att man kan köra upp din recension i din rymliga fitta. Men 15-årsgräns, det hade inte behövts, om Inglourious basterds hade 11 skulle denna ha 7. Det enda grafiska var just steningen och inget annat, "The stoning of Soraya M", varför den bara heter "Soraya M" här i Sverige förstår jag inte. Boel kritiserar att den är för bra, att det skulle vara propaganda, för sådant här kan ju inte förekomma, eller kan det det? Sharialagar är något som praktiseras och är instiftat av Gud. Något som jag inte förstår är varför karaktären Zahra fortfarande lovordar Allah när lagarna åtföljs och utförs av männen. Man hatar inte elden, eller pianisten, eller budbäraren, eller lagen, nej man hatar källan till det.
Var mycket pissenödig och i behov av förlösning men Broderstugan kändes inte rätt i dag, köpte ett paket cigaretter på ett arabalivs och gick mot Möllevången i stället. Seglade förbi Carib Kreol men musiken där var i stort sett obefintilig, styrde mot Mascot. En härlig stråle sträckte sig ned mot toalettstolen, det blev en skvätt mot knapparna för de handikappade också. Beställde en Spendrups och satte mig. Läste en snutt och drack min bier. Roligare än så blev det inte och jag gick till Södervärn för att nyttja kollektivtrafiken. I förstone när man hade satt sig i bussen kändes det lugnt och skönt, precis innan avgång kommer två araber, NEJ! Som på beställning stiger de på och pratar högt och vågat, oset av deras jävla arabakebab luktar kattapiss. Fy fan för oartiga typer oavsett ras och kön, jag hatar alla lika mycket.
Snabbt in på toaletten för att skita, löst blev det och sedan klippa naglarna och duscha. Ville också ha någonting att dricka, lösningen bestod i att hälla över ett par starkbier i en femtiocentiliters petflaska och dricka upp resterande som inte fick plats.
På busshållplatsen slår det aldrig fel med dessa ivriga påstigare, så fort bussen syns går de fram och gör anspråk på valet att ta de bästa platserna i bussen. Vilka jävla fallfrukter. Satte mig bakom en man som läste en bok, nyfiken som man är läste jag en rad: "Hon formligen lapade i sig harmonin". Den verkade bra endast bedömd på den meningen, skulle gärna vilja läsa den.
Väl i salong 5 på Entré satte jag mig och inväntade skådespelet. Hoppades på en bra publik, det är mycket värt när det kommer till drama och det förekommer många tysta stunder som kräver just tystnad. Kassera människorna som fanns i den biografsalongen! I genom filmen viskades och pratades det, prasslades, åts högljutt och en jugoslavisk bullfitta gav i från sig ljudliga "Ts ts ts" för att visa sitt missnöje precis som om hon ville förmedla det till sina fördummade medtittare.
Filmen var bra, tack Boel Gerell ännu en gång för att du finns så att man kan köra upp din recension i din rymliga fitta. Men 15-årsgräns, det hade inte behövts, om Inglourious basterds hade 11 skulle denna ha 7. Det enda grafiska var just steningen och inget annat, "The stoning of Soraya M", varför den bara heter "Soraya M" här i Sverige förstår jag inte. Boel kritiserar att den är för bra, att det skulle vara propaganda, för sådant här kan ju inte förekomma, eller kan det det? Sharialagar är något som praktiseras och är instiftat av Gud. Något som jag inte förstår är varför karaktären Zahra fortfarande lovordar Allah när lagarna åtföljs och utförs av männen. Man hatar inte elden, eller pianisten, eller budbäraren, eller lagen, nej man hatar källan till det.
Var mycket pissenödig och i behov av förlösning men Broderstugan kändes inte rätt i dag, köpte ett paket cigaretter på ett arabalivs och gick mot Möllevången i stället. Seglade förbi Carib Kreol men musiken där var i stort sett obefintilig, styrde mot Mascot. En härlig stråle sträckte sig ned mot toalettstolen, det blev en skvätt mot knapparna för de handikappade också. Beställde en Spendrups och satte mig. Läste en snutt och drack min bier. Roligare än så blev det inte och jag gick till Södervärn för att nyttja kollektivtrafiken. I förstone när man hade satt sig i bussen kändes det lugnt och skönt, precis innan avgång kommer två araber, NEJ! Som på beställning stiger de på och pratar högt och vågat, oset av deras jävla arabakebab luktar kattapiss. Fy fan för oartiga typer oavsett ras och kön, jag hatar alla lika mycket.
fredag 30 oktober 2009
Som ovan lyder
Det var bäst att vara ute i god tid för lite köpefitta. Visst har man varit lite bekyttad när man har stått utanför Grottan och Taboo, i slutändan blev det ändå ingen lösfitta.
Det blir Swebus express med start från Malmö svävarterminal 20:30 och framme i Berlin åtta timmar senare. Sen blir det fitta för hela den förvärvade slanten, fy fan vad gott. Nåja, det blir också lite kultur däremellan, klubb- och pubkultur i största mån men också finkultur som är mer allmänt vedertaget och accepterat. Nu har jag låst mig fast med den ekonomiska faktorn och kan fortfarande dra mig ur men det ska jag inte.
Fitta ska det bli i alla dess utformningar, inga rövhål tack i alla dess betydelser. Målet är fastslaget och utgången oviss men målat med grova penseldrag. Är öppensinnad för allt som kan tänkas hända, varför inte en trevlig tyska på puben eller klubben, där kan man vara inkognito. Nervös är man en liten bit. Kommer man få upp den när det gäller, kommer man för tidigt, får man njutning, blir man avvisad av en hora, blir penisen avskuren, får man en sjukdom, blir penisen utskrattad, blir det en samverkan, kommer man att göra det?
Det blir Swebus express med start från Malmö svävarterminal 20:30 och framme i Berlin åtta timmar senare. Sen blir det fitta för hela den förvärvade slanten, fy fan vad gott. Nåja, det blir också lite kultur däremellan, klubb- och pubkultur i största mån men också finkultur som är mer allmänt vedertaget och accepterat. Nu har jag låst mig fast med den ekonomiska faktorn och kan fortfarande dra mig ur men det ska jag inte.
Fitta ska det bli i alla dess utformningar, inga rövhål tack i alla dess betydelser. Målet är fastslaget och utgången oviss men målat med grova penseldrag. Är öppensinnad för allt som kan tänkas hända, varför inte en trevlig tyska på puben eller klubben, där kan man vara inkognito. Nervös är man en liten bit. Kommer man få upp den när det gäller, kommer man för tidigt, får man njutning, blir man avvisad av en hora, blir penisen avskuren, får man en sjukdom, blir penisen utskrattad, blir det en samverkan, kommer man att göra det?
Ingen utekväll
Nej för att finansiera min förestående sexresa kräver min ekonomi ett nytt hål i livremmen att sikta sig mot. På sin höjd blir det ett par bier utan riktig dans, jag är deprimerad. Jag ska jobba lördag och söndag, på det viset tjänar jag pengar samtidigt som jag sparar de, tack vare utebliven utgång, mellan tusen och tvåtusen.
Har handlat på systembolaget och det blev en brokig blandning: Mariestad, Innis & Gunn, Nils Oscar, Karlovacko, Hobgoblin och Three Towns.
Ska man runka innan man går till en prostituerad eller kanske dricka ett par supar så att man får ut det mesta av sin betalda tid? Har inte bestämt tillvägagångssätt än men en månad till att överleva ska jag kunna klara av. Det blir en bussresa dit från Svävarterminalen med Swebus för en billig peng, hotellrummet kommer att kosta 350 kronor per natt. Skökorna tar 50 euro och klubben tar 80 euro för inträdet, då ingår buffé och en eller flera alkoholfria drinkar.
Är otroligt spänd. Försöker gå ned i vikt så att tempelhororna kan få det lite bättre på jobbet, visst önskar man att de skulle säga: Vad gör du här? Det vet jag att de inte kommer att göra, det inser jag själv, en skev självbild har jag däremot inte.
Såg en naken kvinna i dag. Hon visade sig bakom ett frostat glas ganska nära fönstret så att konturerna kunde ses. Hon var mellan 50 och 60 med mycket lite fett och fasta bröst, jag blev kåt.
Har handlat på systembolaget och det blev en brokig blandning: Mariestad, Innis & Gunn, Nils Oscar, Karlovacko, Hobgoblin och Three Towns.
Ska man runka innan man går till en prostituerad eller kanske dricka ett par supar så att man får ut det mesta av sin betalda tid? Har inte bestämt tillvägagångssätt än men en månad till att överleva ska jag kunna klara av. Det blir en bussresa dit från Svävarterminalen med Swebus för en billig peng, hotellrummet kommer att kosta 350 kronor per natt. Skökorna tar 50 euro och klubben tar 80 euro för inträdet, då ingår buffé och en eller flera alkoholfria drinkar.
Är otroligt spänd. Försöker gå ned i vikt så att tempelhororna kan få det lite bättre på jobbet, visst önskar man att de skulle säga: Vad gör du här? Det vet jag att de inte kommer att göra, det inser jag själv, en skev självbild har jag däremot inte.
Såg en naken kvinna i dag. Hon visade sig bakom ett frostat glas ganska nära fönstret så att konturerna kunde ses. Hon var mellan 50 och 60 med mycket lite fett och fasta bröst, jag blev kåt.
Carolikyrkan
Kyrkan från 1880 ska säljas, det visste jag sedan innan.
Den är i väldigt dåligt skick och Svenska kyrkan har allt annat än velat ta tag i renoveringsbiten. I stället har de valt ut kyrkor som ska ingå i deras visioner, nyligen fixade, S:t Petri och S:t Johannes. Sydsvenskan skriver att det är fastighetsägaren av Caroli city som Svenska kyrkan har ett färdigt köpeavtal, och det sedan en månad tillbaka.
Med alltfler som viker för den andliga eller spirituella biten hjälper inte populiseringsförsöken längre än modets nycker.
torsdag 29 oktober 2009
Välkomna nästan allihopa
Programmet gick i UR igår 19:30 och ska sändas i totalt sju avsnitt.
Det senast visade har titeln ''När förlät vi Bert Karlsson?'' Två programledare ska fråga ut olika personer och låtsasgräva rent journalistiskt. Men det fungerar inte. Vad det blir i stället är ensidigt, amatörmässiga utfrågare, klippning till deras fördel och en så uppenbar rävjakt. Doreen Månsson och Musse Hasselvall gör ett dåligt intryck, hon är inte svenska, han har ett svenskt namn men ser absolut inte svensk ut.
Intervjun med Bert Karlsson var riktigt genant, Berts mobil ringde flera gånger, Musse läste upp flera citat där Bert hade uttalat sig "främlingsfientligt". Det ordet använder de frekvent. Tydligen ska man nyttja ordet till sin bristningsgräns. I Sverige får man inte vara invandringskritisk, en stor skillnad gentemot att vara invandrarfientlig. Bara i går läste jag i Kvällsposten om tre mobilrån som skedde under tisdagskvällen, det är inte svenskar som utför dessa dåd och det vet vi alla. Avsnittet visade en stark ton som jag tror kommer att låta likadant genom hela stycket. De spelade upp ett filmklipp då Bert drar ett negerskämt. Sedan gick Musse hem till sin tidigare granne som är somalier och han i sin tur åmar sig.
I vanlig ordning ska alla oliktänkande inom landets gränser skjutas i sank, Sverigedemokraterna får särskilt en kanonad. Vänstervridet, onyanserat och försköning av invandrare som en alltigenom heltrevlig grupp av hederliga "svenska" människor. Min förhoppning är att nästkommande program visare en annan sida av saken. Men så länge som man svärtar ner Sverige med att ta med Per Engdahl som en bot Sverige måste tvätta sin smutsiga byk från kommer det inte att gå. Ska den lilla regionen i norr rättfärdiga sin fornstora nationalism som alltmer suddas bort med att öppna stora famnen? När till och med Ayaan Hirsi Ali skriver i sin bok "En fri röst : min självbiografi" att Kanada eller Sverige är de lättaste länderna att komma in i måste det vara ett problem. När taxichauffören i Eqypten berättar om att han sparar ihop pengar för att resa till Sverige för ett bättre liv - är det ett problem. Malmö har blivit exakt så som politikerna vill ha det, ska spårvägen tänkas lösa det? Nej, något drastiskt måste till.
Den endaste anledningen för detta program var att få fram vad de ville, inte att undersöka och få andras sida av saken, propagandamaskinen rullar fortfarande överallt i statlig och kommersiell media. P1 skulle diskutera om varför slöjan är så skrämmande i dag, behöver inte ens lyssna för jag vet exakt vad som ska komma fram, det är bestämt på förhand. Malmö Högskola har gjort en undersökning om att kvinnor med slöja utsätts för övergrepp, ännu ett exempel. De känner sig så uttittade om de går i "svenska" områden till exempel Limhamn och andra stadsdelar befolkade med genuina svenskar. Jag som trodde att alla på Rosengård var svenskar det pumpar ju all media ut att de är, inte nu längre, när det inte passar sig.
Vad Sverige behöver eller måste ha är en före detta muslimsk kvinna i likhet med Nederländernas Ayaan Hirsi Ali som kan destruera Islam till oigenkännlighet. För som det är får bara en neger kalla en annan neger, ett bög får bara kalla andra bögar, en blatte får bara kalla en annan blatte och så vidare i all oändlighet. Kan media avvisa en tidigare rättrogen muslim som har bra argument?
Vi har regeringens helgardering i form av Nyamko Sabuni. Hon kommer från Burundi men jag tvivlar på att hon har varit muslim. I Burundi är majoriteten katoliker och endast tio procent är muslimer. Av Sveriges 4,5% muslimer borde ändå en och annan avhoppare träda fram, visst inte? I min värld existerar avhopp överallt, varför inte inom islam? Kan det vara förknippat med ett så intimt förhållande mellan privat- och religionslivet? Skulle en kvinna bryta sig ur mister hon familj, släkt, vänner, ja i stort sett hela sitt kontaktnät i ett svep. Till och med i det mest obskyra religioner eller sekter är avhopp och uteslutning ett välkänt fenomen. Betyder det då att islam är en perfekt religion?
Det senast visade har titeln ''När förlät vi Bert Karlsson?'' Två programledare ska fråga ut olika personer och låtsasgräva rent journalistiskt. Men det fungerar inte. Vad det blir i stället är ensidigt, amatörmässiga utfrågare, klippning till deras fördel och en så uppenbar rävjakt. Doreen Månsson och Musse Hasselvall gör ett dåligt intryck, hon är inte svenska, han har ett svenskt namn men ser absolut inte svensk ut.
Intervjun med Bert Karlsson var riktigt genant, Berts mobil ringde flera gånger, Musse läste upp flera citat där Bert hade uttalat sig "främlingsfientligt". Det ordet använder de frekvent. Tydligen ska man nyttja ordet till sin bristningsgräns. I Sverige får man inte vara invandringskritisk, en stor skillnad gentemot att vara invandrarfientlig. Bara i går läste jag i Kvällsposten om tre mobilrån som skedde under tisdagskvällen, det är inte svenskar som utför dessa dåd och det vet vi alla. Avsnittet visade en stark ton som jag tror kommer att låta likadant genom hela stycket. De spelade upp ett filmklipp då Bert drar ett negerskämt. Sedan gick Musse hem till sin tidigare granne som är somalier och han i sin tur åmar sig.
I vanlig ordning ska alla oliktänkande inom landets gränser skjutas i sank, Sverigedemokraterna får särskilt en kanonad. Vänstervridet, onyanserat och försköning av invandrare som en alltigenom heltrevlig grupp av hederliga "svenska" människor. Min förhoppning är att nästkommande program visare en annan sida av saken. Men så länge som man svärtar ner Sverige med att ta med Per Engdahl som en bot Sverige måste tvätta sin smutsiga byk från kommer det inte att gå. Ska den lilla regionen i norr rättfärdiga sin fornstora nationalism som alltmer suddas bort med att öppna stora famnen? När till och med Ayaan Hirsi Ali skriver i sin bok "En fri röst : min självbiografi" att Kanada eller Sverige är de lättaste länderna att komma in i måste det vara ett problem. När taxichauffören i Eqypten berättar om att han sparar ihop pengar för att resa till Sverige för ett bättre liv - är det ett problem. Malmö har blivit exakt så som politikerna vill ha det, ska spårvägen tänkas lösa det? Nej, något drastiskt måste till.
Den endaste anledningen för detta program var att få fram vad de ville, inte att undersöka och få andras sida av saken, propagandamaskinen rullar fortfarande överallt i statlig och kommersiell media. P1 skulle diskutera om varför slöjan är så skrämmande i dag, behöver inte ens lyssna för jag vet exakt vad som ska komma fram, det är bestämt på förhand. Malmö Högskola har gjort en undersökning om att kvinnor med slöja utsätts för övergrepp, ännu ett exempel. De känner sig så uttittade om de går i "svenska" områden till exempel Limhamn och andra stadsdelar befolkade med genuina svenskar. Jag som trodde att alla på Rosengård var svenskar det pumpar ju all media ut att de är, inte nu längre, när det inte passar sig.
Vad Sverige behöver eller måste ha är en före detta muslimsk kvinna i likhet med Nederländernas Ayaan Hirsi Ali som kan destruera Islam till oigenkännlighet. För som det är får bara en neger kalla en annan neger, ett bög får bara kalla andra bögar, en blatte får bara kalla en annan blatte och så vidare i all oändlighet. Kan media avvisa en tidigare rättrogen muslim som har bra argument?
Vi har regeringens helgardering i form av Nyamko Sabuni. Hon kommer från Burundi men jag tvivlar på att hon har varit muslim. I Burundi är majoriteten katoliker och endast tio procent är muslimer. Av Sveriges 4,5% muslimer borde ändå en och annan avhoppare träda fram, visst inte? I min värld existerar avhopp överallt, varför inte inom islam? Kan det vara förknippat med ett så intimt förhållande mellan privat- och religionslivet? Skulle en kvinna bryta sig ur mister hon familj, släkt, vänner, ja i stort sett hela sitt kontaktnät i ett svep. Till och med i det mest obskyra religioner eller sekter är avhopp och uteslutning ett välkänt fenomen. Betyder det då att islam är en perfekt religion?
tisdag 27 oktober 2009
Mr Peak - forskningsstudie
Jag var en av de 1000 slumpvis utvalda män mellan 18 och 28 i Malmö och Uppsala under Fas 1. När jag fick hem brevet tvekade jag inte en sekund, klart att man ska bidra med sin kropp.
De ska undersöka om varför benskörhet uppstår, vilka faktorer spelar roll: arv och miljö, ärftlighet, omgivning? Hoppades att jag inte har problem med det, fettet man bär på måste hjälpa lite tycker man.
In på sjukhusområdet till ingång 23 för att lämna sitt urinprov och frågeformuläret med de mest skiftande frågor. Trodde att väntetiden skulle vara längre än den gjorde då jag kom en kvart tidigare, hann precis ta upp boken och läsa ett par rader innan min ledsagare tog mig.
Först fick jag sitta ner och kavla upp vänsterärmen och hon tog ett blodprov och fyllde flera kärl. Tråkigt men nu skulle man upp på vågen, ingen rolig historia alls, exkluderar resultatet sedan fick jag ställa mig mot en vägg och blev måttagen.
Nu började det bli desto roligare. Hon bad mig ta av mig kläder och metallföremål, lämnade mig en kort stund för att inte bevittna avklädningsprocessen vilken kan vara nog så genant, också ensam. Hon tog fram måttbandet och mätte kuken på mig, nej, men runt magen, handleder, ben, stuss och annat. Därefter lade hon mig på en bädd och mätningen av ben-, muskel- och fettmassan påbörjades med en så kallad DEXA-teknik runt ryggen, höfter och hela kroppen manövrerade den stora apparaten sig förbi. Ett par stillaliggande positioner gjordes innan man kunde kalla sig klar, härligt att vila sig.
Nu ville hon bli av med mig och överförde mig till en annan kvinna som testade min greppstyrka, höger frambensstyrka, hur högt man kunde hoppa och balans. Balanstestet skulle utföras på en kvadratiskt skumgummimatta i måtten 300 x 300 millimeter med ett ben, händerna på midjan och det icke aktiva benet vilandes på det andra. Sedan kom det jobbiga, man skulle sluta ögonen och hålla sig på mattan utan att vifta eller på annat sätt parera sig ur svårigheterna. Eftersom jag är högerbent lyckades jag bättre på det benet och som mest fick jag fyrtiofem sekunder.
Styrkekvinnan ville inte ha mig mer och föste över mig på den förra. Nu satt jag ner efter att ha tagit av mig strumpan och rullat upp byxbenet, hon sprutade alkohol på min fot. Placerade min fot i en apparat som med hjälp av ultraljud skulle utläsa en för mig okänd faktor.
Till den avslutande delen var ett prov i mänsklig stillhet. Perifer datortomografi av under och underben. I rullstolen fick man sitta medan manicken arbetade sig så sakta med att skanna av de båda lemmarna.
Ingen kompensation fick man, bara sitt resultat.
De ska undersöka om varför benskörhet uppstår, vilka faktorer spelar roll: arv och miljö, ärftlighet, omgivning? Hoppades att jag inte har problem med det, fettet man bär på måste hjälpa lite tycker man.
In på sjukhusområdet till ingång 23 för att lämna sitt urinprov och frågeformuläret med de mest skiftande frågor. Trodde att väntetiden skulle vara längre än den gjorde då jag kom en kvart tidigare, hann precis ta upp boken och läsa ett par rader innan min ledsagare tog mig.
Först fick jag sitta ner och kavla upp vänsterärmen och hon tog ett blodprov och fyllde flera kärl. Tråkigt men nu skulle man upp på vågen, ingen rolig historia alls, exkluderar resultatet sedan fick jag ställa mig mot en vägg och blev måttagen.
Nu började det bli desto roligare. Hon bad mig ta av mig kläder och metallföremål, lämnade mig en kort stund för att inte bevittna avklädningsprocessen vilken kan vara nog så genant, också ensam. Hon tog fram måttbandet och mätte kuken på mig, nej, men runt magen, handleder, ben, stuss och annat. Därefter lade hon mig på en bädd och mätningen av ben-, muskel- och fettmassan påbörjades med en så kallad DEXA-teknik runt ryggen, höfter och hela kroppen manövrerade den stora apparaten sig förbi. Ett par stillaliggande positioner gjordes innan man kunde kalla sig klar, härligt att vila sig.
Nu ville hon bli av med mig och överförde mig till en annan kvinna som testade min greppstyrka, höger frambensstyrka, hur högt man kunde hoppa och balans. Balanstestet skulle utföras på en kvadratiskt skumgummimatta i måtten 300 x 300 millimeter med ett ben, händerna på midjan och det icke aktiva benet vilandes på det andra. Sedan kom det jobbiga, man skulle sluta ögonen och hålla sig på mattan utan att vifta eller på annat sätt parera sig ur svårigheterna. Eftersom jag är högerbent lyckades jag bättre på det benet och som mest fick jag fyrtiofem sekunder.
Styrkekvinnan ville inte ha mig mer och föste över mig på den förra. Nu satt jag ner efter att ha tagit av mig strumpan och rullat upp byxbenet, hon sprutade alkohol på min fot. Placerade min fot i en apparat som med hjälp av ultraljud skulle utläsa en för mig okänd faktor.
Till den avslutande delen var ett prov i mänsklig stillhet. Perifer datortomografi av under och underben. I rullstolen fick man sitta medan manicken arbetade sig så sakta med att skanna av de båda lemmarna.
Ingen kompensation fick man, bara sitt resultat.
Bier och Houllebecq
Det blev en avslutande läsningssession med en härlig sövande ljudmatta i bakgrunden.
Har länge velat läsa någonting honom tack vare hans oräddhet inför vad som anses inte behandlingsbart och vad som ska vara fint. Jag blev inte besviken. Vad han tar upp är viktigt - dels för att den är ständigt aktuell och för att jag själv står beredd att göra en sådan resa - nyttjande av prostituerade och sexpolitiken. Är det rätt att betala för sex? I dagens värld har penetrationssex blivit en lättvariant av kärlek, kyssar och smek är intimare.
Vad hans karaktär Michel gör är att åka på en charterresa till Thailand för att komma ifrån sin faders död. Sex blir för honom en naturlig del och han gör ingen stor sak av det hela. Beskrivningarna är träffande och det är inte utan att man får en resning under vissa passager, hög klass på erotiken.
Ska sexturister förbjudas beroende av vilket land man kommer från? Norge har gjort det och snart också Sverige, vilket hån. Då är det bäst att passa på innan en desillusionerad politiker sätter stopp för det. Under detta år ska jag bevista minst en bordell, väst- eller östeuropa är klara favoriter. Finns det inte så borde sexcharter existera.
Kommer Islam se sig besegrade av kapitalismen?
Med detta i tankarna vill jag ha bier, och det i mängder. Trots att det var måndag kände jag för att ta en promenad hemifrån med ett stulet paraply som skydd mot regnet. På en olinjerad gång- och cykelbana höll jag mig långt inne på vänster sida längst bort från bilvägbanan. En tuff cyklist ville testa mig och väjde endast ett par meter innan förmodad kollision. Hade han gjort som "de gudomliga vindarna" skulle jag bränt på honom, ja jävlar i mitt hjärta vad han skulle ha fått mottaga slag och sparkar. Promenaden tog en knapp timme till Entré, där beställdes en stor svart kaffe utan socker på Wayne´s. Egendomligt nog kände jag mig än tröttare efter den.
Nej, det fick räcka, nu behövdes en sunkpub för en traditionell bier. Fregatten var närmast, och så blev det. Puben med den så omaskerade utstrålningen med ständigt belamrade Jack Vegas-maskiner och samma folk framför bardisken sittandes. Inredningen är i klassisk sjöfartsinredning, mycket sämre än Cutty Sark på Limhamn, den har åtminstone känsla. Förtöjningslinor och åror hänger från taket med icke-väl valda attiraljer i samma tema utplacerade. Toalettlåset fungerar inte vilket är ett måste om man ska frekventera ett ställe. Nåja, en Lobkowicz dracks och som blivande nöjd gick jag vidare till Broderstugan ett par hundra meter bort. Gillar Broderstugan för de har Cruzcampo, en skön spansk bier som jag inte har sett serveras någon annanstans. Green Lion Inn nästa, ja den också. Första gången jag kommer dit under en trög vardag, vilket olikt ansikte jag beskådade. Nästa folktomt och stämningen som infann sig under föregående helg fanns inte. En Duvel i 75-centilitersstorlek köptes ändå och gick ner, sedan gick jag.
Har länge velat läsa någonting honom tack vare hans oräddhet inför vad som anses inte behandlingsbart och vad som ska vara fint. Jag blev inte besviken. Vad han tar upp är viktigt - dels för att den är ständigt aktuell och för att jag själv står beredd att göra en sådan resa - nyttjande av prostituerade och sexpolitiken. Är det rätt att betala för sex? I dagens värld har penetrationssex blivit en lättvariant av kärlek, kyssar och smek är intimare.
Vad hans karaktär Michel gör är att åka på en charterresa till Thailand för att komma ifrån sin faders död. Sex blir för honom en naturlig del och han gör ingen stor sak av det hela. Beskrivningarna är träffande och det är inte utan att man får en resning under vissa passager, hög klass på erotiken.
Ska sexturister förbjudas beroende av vilket land man kommer från? Norge har gjort det och snart också Sverige, vilket hån. Då är det bäst att passa på innan en desillusionerad politiker sätter stopp för det. Under detta år ska jag bevista minst en bordell, väst- eller östeuropa är klara favoriter. Finns det inte så borde sexcharter existera.
Kommer Islam se sig besegrade av kapitalismen?
Med detta i tankarna vill jag ha bier, och det i mängder. Trots att det var måndag kände jag för att ta en promenad hemifrån med ett stulet paraply som skydd mot regnet. På en olinjerad gång- och cykelbana höll jag mig långt inne på vänster sida längst bort från bilvägbanan. En tuff cyklist ville testa mig och väjde endast ett par meter innan förmodad kollision. Hade han gjort som "de gudomliga vindarna" skulle jag bränt på honom, ja jävlar i mitt hjärta vad han skulle ha fått mottaga slag och sparkar. Promenaden tog en knapp timme till Entré, där beställdes en stor svart kaffe utan socker på Wayne´s. Egendomligt nog kände jag mig än tröttare efter den.
Nej, det fick räcka, nu behövdes en sunkpub för en traditionell bier. Fregatten var närmast, och så blev det. Puben med den så omaskerade utstrålningen med ständigt belamrade Jack Vegas-maskiner och samma folk framför bardisken sittandes. Inredningen är i klassisk sjöfartsinredning, mycket sämre än Cutty Sark på Limhamn, den har åtminstone känsla. Förtöjningslinor och åror hänger från taket med icke-väl valda attiraljer i samma tema utplacerade. Toalettlåset fungerar inte vilket är ett måste om man ska frekventera ett ställe. Nåja, en Lobkowicz dracks och som blivande nöjd gick jag vidare till Broderstugan ett par hundra meter bort. Gillar Broderstugan för de har Cruzcampo, en skön spansk bier som jag inte har sett serveras någon annanstans. Green Lion Inn nästa, ja den också. Första gången jag kommer dit under en trög vardag, vilket olikt ansikte jag beskådade. Nästa folktomt och stämningen som infann sig under föregående helg fanns inte. En Duvel i 75-centilitersstorlek köptes ändå och gick ner, sedan gick jag.
söndag 25 oktober 2009
Utekväll
I ett någorlunda lystet tillstånd bestämde jag mig för att ge det en chans och var helt öppen för det ointräffade. Hade skitit och ätit och avslutat med en slurk whisky. Skånetrafikens båda automater fungerade som vanligt inte, alltid är det något, de har skött det illa.
Green Lion Inn har en vackert påkostad inredning redo att bestå tidens gång. Personalen däremot är allt annat än påkostat, inte ovanligt att man kan stå framför bardisken i vanmakt bara för att se de ställa upp glas, dona med drinkar eller annat, starkt underbemannade. Vid en symmetrisk nittiogradig vinklad bardisk som är ca tio till femton meter lång stod endast en personal igår som betjänade kunderna, de andra ignorerade besökarna och ansåg annat vara viktigare. Den fule äldre mannen med tjocka glasögon liknade en uthyrd från Samhall, undra om inte vettiga enkla människor hade gjort sig bättre. Först blev det en Hobgoblin från handpumpat fat och det är självklart en av fördelarna, har provat flaskbieren men fat ger ungefär femton till tjugo procent mer smak. Ville inte var snål när lönen hade kommit in och allt så en Delirium Tremens beställdes. Har besökt den famösa puben med samma namn i Göteborg men då beställdes ingen, just då kanske jag inte visste att det var en biersort. För 190 kronor var 75-centilitersflaskan i lergodsimitation min att bruka som jag ville. Kvinnan i baren korkade av den och smaken den var mjuk, mousserande och jäsig. Inte helt värd pengarna men jag ångrar absolut inte inköpet.
Kom faktiskt - läs och häpna - i samspråk med en kvinna. Tyvärr för min och kanske också hennes del var hon överårig och hade begynt degeneringsfasen i kraftiga mått. Försökte vara så trevlig som möjligt utan att sälja mig, den avvägningen är svår. Min svaghet är att mina värderingar inte ändras av alkoholhaltiga drycker, snarare ger den mig ett bättre fokus, önskar att jag också kunde få uppleva lite minnesluckor.
The Bishops Arms var nästa mål. Drack en svart kopp mycket gott kaffe, riktigt gott kaffe, ja en av de tio bästa i mitt liv. Bieren som dracks var London Pride i pintstorlek, det ska det vara. Toaletterna gillade jag, särskilt den sinnrika anordningen med toalettpappret, i stället för att treva efter den JÄVLA FLIKEN som man oftast får göra på de massiva rullarna kunde man lugnt och fint ta färdiga ark från automaten, toppbetyg. Blev så glad att jag inte pissade i papperskorgen, jo jag försökte men fotpedalen fungerade inte.
Jag och kvällen var inte färdiga med varandra, tänkte ge Etage en chans till. Kön var för lång, säkert en tjugo meter och det hade jag inget intresse av att stå där och bli inföst. Breeze har jag i hela mitt enfaldiga liv inte tittat närmare på, det blev det. 120 kronor i inträde och då ingick garderobsavgiften. Vakten bedyrade att Housemusiken var av god kvalitet och utan sång, endast rytmer. Den kuken lurade mig, vilket skit de spelade.
Började min vandring genom de båda dansgolven, lika kassa, det stora spelade flera "hits" enligt det svenska folket och det andra en sorts elektronisk pop. Och bieren, låt mig inte skriva om den, en Falcon på flaska kostade 68 kronor, sådana priser får inte existera om inträdet är högt. Bröt av med citronvatten vilket jag fick reda på båda gångerna inte ska beställas som citronvatten utan man ska säga isvatten med citron. En fet gubbe blev arg på mig av en för mig okänd anledning, "Ah men säg det då!" Kunde inte tala i mer klarspråk tyckte jag. Av den kvinnliga kontakten såg jag blickar, troligtvis med avsmak, två tjejer tisslade med varandra, skrattade, tittade på mig, skrattade. En annan höjde min armbåge när jag var i färd med att dricka vattnet, visste inte vad hon ville. Trots det dansade jag som om allt var glömt i en takt som ingen tycktes hänga med i. En bier blev ytterligare, sen kände jag att timmen var slagen, då var klockan lite över 02:00 (03:00). Ville hitta vakten och säga honom ett och annat, är de klonade? Alla vakter är tunnhåriga män trettiofem- till fyrtiofemårsåldern med rakad skalle, lyckades inte finna hans ansikte men jag gav ett par vakter ilskna blickar.
Nej inte denna gång heller.
Under färden hemåt såg den pågående anläggningen av parken bakom Entré, park med flera etager och effektbelysning som det så fint heter. Pissade på hänglåset för att visa mitt missnöje, hoppas arbetarna får en stark urinlukt som en härlig start på måndagsmorgonen.
Green Lion Inn har en vackert påkostad inredning redo att bestå tidens gång. Personalen däremot är allt annat än påkostat, inte ovanligt att man kan stå framför bardisken i vanmakt bara för att se de ställa upp glas, dona med drinkar eller annat, starkt underbemannade. Vid en symmetrisk nittiogradig vinklad bardisk som är ca tio till femton meter lång stod endast en personal igår som betjänade kunderna, de andra ignorerade besökarna och ansåg annat vara viktigare. Den fule äldre mannen med tjocka glasögon liknade en uthyrd från Samhall, undra om inte vettiga enkla människor hade gjort sig bättre. Först blev det en Hobgoblin från handpumpat fat och det är självklart en av fördelarna, har provat flaskbieren men fat ger ungefär femton till tjugo procent mer smak. Ville inte var snål när lönen hade kommit in och allt så en Delirium Tremens beställdes. Har besökt den famösa puben med samma namn i Göteborg men då beställdes ingen, just då kanske jag inte visste att det var en biersort. För 190 kronor var 75-centilitersflaskan i lergodsimitation min att bruka som jag ville. Kvinnan i baren korkade av den och smaken den var mjuk, mousserande och jäsig. Inte helt värd pengarna men jag ångrar absolut inte inköpet.
Kom faktiskt - läs och häpna - i samspråk med en kvinna. Tyvärr för min och kanske också hennes del var hon överårig och hade begynt degeneringsfasen i kraftiga mått. Försökte vara så trevlig som möjligt utan att sälja mig, den avvägningen är svår. Min svaghet är att mina värderingar inte ändras av alkoholhaltiga drycker, snarare ger den mig ett bättre fokus, önskar att jag också kunde få uppleva lite minnesluckor.
The Bishops Arms var nästa mål. Drack en svart kopp mycket gott kaffe, riktigt gott kaffe, ja en av de tio bästa i mitt liv. Bieren som dracks var London Pride i pintstorlek, det ska det vara. Toaletterna gillade jag, särskilt den sinnrika anordningen med toalettpappret, i stället för att treva efter den JÄVLA FLIKEN som man oftast får göra på de massiva rullarna kunde man lugnt och fint ta färdiga ark från automaten, toppbetyg. Blev så glad att jag inte pissade i papperskorgen, jo jag försökte men fotpedalen fungerade inte.
Jag och kvällen var inte färdiga med varandra, tänkte ge Etage en chans till. Kön var för lång, säkert en tjugo meter och det hade jag inget intresse av att stå där och bli inföst. Breeze har jag i hela mitt enfaldiga liv inte tittat närmare på, det blev det. 120 kronor i inträde och då ingick garderobsavgiften. Vakten bedyrade att Housemusiken var av god kvalitet och utan sång, endast rytmer. Den kuken lurade mig, vilket skit de spelade.
Började min vandring genom de båda dansgolven, lika kassa, det stora spelade flera "hits" enligt det svenska folket och det andra en sorts elektronisk pop. Och bieren, låt mig inte skriva om den, en Falcon på flaska kostade 68 kronor, sådana priser får inte existera om inträdet är högt. Bröt av med citronvatten vilket jag fick reda på båda gångerna inte ska beställas som citronvatten utan man ska säga isvatten med citron. En fet gubbe blev arg på mig av en för mig okänd anledning, "Ah men säg det då!" Kunde inte tala i mer klarspråk tyckte jag. Av den kvinnliga kontakten såg jag blickar, troligtvis med avsmak, två tjejer tisslade med varandra, skrattade, tittade på mig, skrattade. En annan höjde min armbåge när jag var i färd med att dricka vattnet, visste inte vad hon ville. Trots det dansade jag som om allt var glömt i en takt som ingen tycktes hänga med i. En bier blev ytterligare, sen kände jag att timmen var slagen, då var klockan lite över 02:00 (03:00). Ville hitta vakten och säga honom ett och annat, är de klonade? Alla vakter är tunnhåriga män trettiofem- till fyrtiofemårsåldern med rakad skalle, lyckades inte finna hans ansikte men jag gav ett par vakter ilskna blickar.
Nej inte denna gång heller.
Under färden hemåt såg den pågående anläggningen av parken bakom Entré, park med flera etager och effektbelysning som det så fint heter. Pissade på hänglåset för att visa mitt missnöje, hoppas arbetarna får en stark urinlukt som en härlig start på måndagsmorgonen.
lördag 24 oktober 2009
Retro
Det blev en tur in till staden och Stortorget, var mycket intresserad av att se den på nära håll. Vilken styggelse! Den förintar Rådhusets naturliga glans och prakt genom att förpesta sikten rakt framifrån. Ta bort den, utrota den, bränn ner den, vält den och så vidare.
Gick vidare ner till "Bullen" eller Två Krögare som den egentligen heter, orkade inte vara experimentell så en Carlsberg Hof beställdes utan större tvekan. Ställde mig vid den enda lediga platsen - ett ståbord - och blev ideligen knuffad av förbipasserande på grund av det trånga utrymmet som tilldelades mig. För övrigt var det en hög ljudvolym med alla personer i övre medelåldern som babblade. Tom Ahlsell var där som vanligt, förmodligen hans nya favoritställe.
För tidigt ute som vanligt, då plötsligt utropade den vänstra hälen att den hade skoskav. I takt med inre lidande var jag tvungen att gå för att tiden skulle flytta sig. Promenerade förbi Johanneskyrkan, de brukar ha Nattkyrka på fredagar men då var klockan redan efter 22 och mässan och andakten stod näst på tur, ej intressant för mig. Blir arbetarna aldrig färdiga med kyrkjäveln?
Satte fart mot Möllevångstorget för att sitta på deras parkbänkar. I min väg ser jag ett gäng utländska ungdomar som sparkar på en tiolitersplastdunk mellan sig och ut på gatan. Efter ett tag hör jag också i bakgrunden glas som krossas, det är Malmö i dag. Varför ser man inga utländska tjejgäng i den muslimska tron ute på gatorna i Malmö på kvällen? Var är feministernas kamp mot förtrycket? Bränn slöjan. På bänken rökte jag ett par cigaretter av det billigaste märket och bakom mig tutade utländska herrar i bilar, en precis bakom mig hade på den typiska blattetechnon i bilen med fönsterna nedvevade. Hörde ett par burnouts också.
På plats vid Retro, äntligen. Ned till dansgolvet meddetsamma, det har jag inga problem med. Svenskarna kom inte förrän efter en och en halv timme och ackompanjerade mig. Jag är rätt ful så bieren flödade, det dracks fyra Hof. Många människor trängdes i den bordsbelamrade lokalen. Stack hem vid 02:20 och gick upp vid 07:59 och körde med bilen för att handla mat. Aftonbladets promillekontroll visade att det skulle ta mig 13 timmar för att komma under promillegränsen. Ignorerade dess utfall och kände mig väldigt säker.
I dag ska jag in till Green Lion Inn för ett par bier.
Nederlag för Ronny Grosder på maninnafronten ännu en gång.
Gick vidare ner till "Bullen" eller Två Krögare som den egentligen heter, orkade inte vara experimentell så en Carlsberg Hof beställdes utan större tvekan. Ställde mig vid den enda lediga platsen - ett ståbord - och blev ideligen knuffad av förbipasserande på grund av det trånga utrymmet som tilldelades mig. För övrigt var det en hög ljudvolym med alla personer i övre medelåldern som babblade. Tom Ahlsell var där som vanligt, förmodligen hans nya favoritställe.
För tidigt ute som vanligt, då plötsligt utropade den vänstra hälen att den hade skoskav. I takt med inre lidande var jag tvungen att gå för att tiden skulle flytta sig. Promenerade förbi Johanneskyrkan, de brukar ha Nattkyrka på fredagar men då var klockan redan efter 22 och mässan och andakten stod näst på tur, ej intressant för mig. Blir arbetarna aldrig färdiga med kyrkjäveln?
Satte fart mot Möllevångstorget för att sitta på deras parkbänkar. I min väg ser jag ett gäng utländska ungdomar som sparkar på en tiolitersplastdunk mellan sig och ut på gatan. Efter ett tag hör jag också i bakgrunden glas som krossas, det är Malmö i dag. Varför ser man inga utländska tjejgäng i den muslimska tron ute på gatorna i Malmö på kvällen? Var är feministernas kamp mot förtrycket? Bränn slöjan. På bänken rökte jag ett par cigaretter av det billigaste märket och bakom mig tutade utländska herrar i bilar, en precis bakom mig hade på den typiska blattetechnon i bilen med fönsterna nedvevade. Hörde ett par burnouts också.
På plats vid Retro, äntligen. Ned till dansgolvet meddetsamma, det har jag inga problem med. Svenskarna kom inte förrän efter en och en halv timme och ackompanjerade mig. Jag är rätt ful så bieren flödade, det dracks fyra Hof. Många människor trängdes i den bordsbelamrade lokalen. Stack hem vid 02:20 och gick upp vid 07:59 och körde med bilen för att handla mat. Aftonbladets promillekontroll visade att det skulle ta mig 13 timmar för att komma under promillegränsen. Ignorerade dess utfall och kände mig väldigt säker.
I dag ska jag in till Green Lion Inn för ett par bier.
Nederlag för Ronny Grosder på maninnafronten ännu en gång.
fredag 23 oktober 2009
Agnes Grey och Retro
Titta på henne, vilken het en. Den viktorianska kvinnan hade jag så gärna gett lite kärlek, hon var yngst av författarinnorna och dog också först. Ogillar i allra högsta grad sådana livsöden när skickliga och talangfulla människor viker av vägen för att aldrig mer återkomma. Tänker tillbaka på sådana händelser ibland och då produceras inre tårar.
Berättelsen är i självbiografisk anda eller åtminstone bitar av självupplevda saker med många referenser till Bibeln och poesi. Agnes vill bli guvernant för att tjäna in lite lovor till sin familj där fadern har skuldsatt sig och hon vill lätta på hans och familjens börda. Hon kommer till sitt första ställe hos en köpmannafamilj men sakerna går inte hennes väg. Styrkan i boken är hur hon med små medel kan beskriva sina innersta tankar utan att det låter konstlat. Till slut älskar man Agnes Grey - helt omöjligt att inte göra det - och man vill att det ska gå bra för henne. Hon är den rationella, anspråkslösa och förnuftiga människan i boken men det räcker inte alltid till, människor hindrar henne.
Till i kväll blir det ett par bier (som Sten Broman vill att det ska sägas, jag älskar dig Sten Broman) ute i stora staden. Tänkte antasta lite intet ont anande fittor. Den delen brukar jag ha problem med.
Missade den förra sessionen men det ska bli bättring annars kommer jag snart att antingen skära av kuken eller sexturista. Nu är jag oroad inför min framtid som en sund människa då mina tankar ofta leds åt det mörka och nedvärderande.
torsdag 22 oktober 2009
Skånepartiets närradio 90,2
Skånepartiet
Under morgonen brukar jag lyssna på detta underbara program som lyfter fram den vanliga människan och inte stelopererade radiomänniskor. Ebba Granath borde inte få existera på Radio Malmöhus, nej hon borde inte få existera alls. "Jag är 33 år gammal och kommer ursprungligen från Kristianstad, men bor sedan några år i Malmö." Detta tror jag inte på, har lyssnat på henne när hon nedsolkade Radio Kristianstad, men att hon uppger att hon kommer därifrån är ett djupt oroande skämt. På senare tid har rikssvensktalande våldtagit vår rättmätiga plats, Björn Alverfeldt var en pajas, karriärkuk, skönt att han har flytt fältet. Lokalradio - nej - Skånepartiets närradio är lokalradio.
I dag ringde en man som hette Mihajlovic in och pratade med Herslow. Han kommer från Makedonien och flyttade hit 1983.
Han berättade att han fick saker kastade på sig vid Rosengård, bespottad vid Abdos och fick tillmälen i ett bibliotek, oprovocerat enligt hans utsago. Nu till överraskningen - av muslimer - enligt hans uppfattning. Han hade själv en muslimsk vän som han numera inte var på så god fot med, men han hade definitivt inget emot honom eller muslimer i sin helhet. På biblioteket tänkte han läsa dagstidningen under en lugn stund, det fick han inte. In kommer ett gäng muslimer och pratar högt. Han åberopar att detta är en läsesal och ska hedras, de hörsammar inte. Till svar får han ett "fuck you" och Mihajlovic replikerar med samma fras. Det är ingen kamelmarknad, sa han, det ska vara tyst.
Andra intressanta och roliga återkommande inringare är : Benny, Bengt, Gert, Birgit, Micke och många fler. Alla är genuint roliga att lyssna på och hur trevliga som helst.
Herslow brukar släppa in alla telefoninringare i sändning direkt utan censur och det blir många tysta samtal och ett och annat glåpord. En man med utländsk brytning gör det till en vana. Några gånger har han sagt: "Jag seka kenolla alla medlemmer i Skonepartiet" eller "Han som ringde innan vad hette han, Micke, ja han är bök". Det är bara bra att han får komma till tals och gräva sig själv ännu djupare, Herslow gör helt rätt.
Gert hade någon tvist med Horst. När Laila sa att han skulle ringa in i morgon till Horst, då sa Gert: "Nej han har föst undan mig". Tyckte så synd om Gert för han låter så trevlig. Han bor på Oxie och hemtjänsten vill inte rulla honom till parkeringen åttio meter bort. Det är ingen som vill hjälpa honom.
Laila Fernholm, en kvinna i dryga sjuttioårsåldern har en så otroligt sexig röst att jag går i byxan varje gång jag hör henne. Försökte googla fram en bild på henne men den generositen nändes inte herr Google med.
Pariserhjulet på Stortorget
Då ska Malmö få ett till, under en period av fyra månader ska den förfula Malmö, till vilken nytta? Här skriver Sydblaskan om denna onödiga utrymmestjuv. Ett torg är till för människorna. För att vara ett stortorg ska yta finnas - onyttjad. Där finns i dag redan en kiosk som rosengårdsborna gärna får bränna ner och en väl tilltagen parkering. Nu ska de uppta den lilla mark som återstår, och det i fyra månader. Säkert är det Ilmar Reepalu som har ställt till det, kommunalrådet i Malmö som inte pratar skånska, det ska vara uppnäsiska.
Det är allaredan rent åt Häljarp, kan man inte få se Stortorget som det ska se ut innan de gör om det till något som inte passar in? Det ska vara tidlöst med element från den klassiska arkitekturen och inte någon broiler från universitet som leker med människors tillvaro. Vackra byggnader som Rådhuset och Apoteket Lejonet ska inte behöva genomlida en så obehaglig tillvaro. Var det detta malmöborna ville ha?
onsdag 21 oktober 2009
Bio och bier
Efter jobbet fick jag en spontanidé om att jag skulle se filmen Up!, snabbt blev det till att skita och sedan duscha. Med knapp nöd hann jag med bussen, inte tid att gå annars skulle jag gärna gjort det men den sena föreställning runt 21 blir dålig planering. Som vanligt dabbade SF sig. Först genom att biomaterna upphörde att fungera - vilket de gör säkert 30% de gånger jag har varit där - och därefter var den ingen bild under reklamen, sedan kom bilden och då var där inget ljud. Dåligt, mycket dåligt. Jag älskar Teliareklamen när Jonathan Rhys-Meyers kysser Parminder Nagra i scenen från Bend it like Beckham.
Alltnog, filmen gjorde sig bra i 3D, den sökte inte till sig effekterna, i stället infogades de som en naturlig del av utvecklingen. Coraline tyckte jag var ett utmärkt exempel på en film som tar tekniken till en helt annan nivå än dessa andra effektsökare. Vid några tillfällen var jag nära till tårar och nära skratt, filmen berörde mig.
Snabbt ut från salongen, först som alltid, det blev Broderstugan och en Cruzcampo där. Vidare och två Carlsberg Hof. Ännu en förflyttning med en Three Towns som avslutning.
Ronny Grosder 0 - Kvinnor 1
Upp 05:45.
Alltnog, filmen gjorde sig bra i 3D, den sökte inte till sig effekterna, i stället infogades de som en naturlig del av utvecklingen. Coraline tyckte jag var ett utmärkt exempel på en film som tar tekniken till en helt annan nivå än dessa andra effektsökare. Vid några tillfällen var jag nära till tårar och nära skratt, filmen berörde mig.
Snabbt ut från salongen, först som alltid, det blev Broderstugan och en Cruzcampo där. Vidare och två Carlsberg Hof. Ännu en förflyttning med en Three Towns som avslutning.
Ronny Grosder 0 - Kvinnor 1
Upp 05:45.
tisdag 20 oktober 2009
Bokrecension - "En lättfotad kvinna"
Avslutade denna berättelse på en toalett efter att ha ätit torkade fikon plockade någonstans runt Adriatiska havet. Paketerad av plockaren själv med lagerblad instoppade i påsen. Väldigt gott och inte alls bara till jul som svenskarna tycker.
Jag har mycket länge varit intresserad av äldre människors sexualitet. Det var därför jag såg "Wolke neun" och därför jag köpte Jane Juskas bok på Adlibris höstrea. Också en av anledningarna till att jag dras till pornografiska filmer med äldre kvinnors medverkan, hemskt gärna över de sextio.
I Jane Juskas självbiografiska verk har hon levt ett tämligen kärlekslöst liv gentemot män och sin egen kropp fram till sextiosex års ålder. Då som av en nyck lägger hon in en kontaktannons i tidningen "The New York review of Books".
"Innan jag fyller 67 - i mars nästa år - vill jag ha massor med sex med en man jag tycker om. Om du vill prata innan funkar Trollope för mig."
Hann inte längre än halvvägs innan jag måste titta efter hur hon såg ut. Precis så fårig i ansiktet var hon med den typiska vit-amerikanska utseendet. Men, hon har karaktär och grace som jag mer än gärna skulle vilja stoppa pitten i, för hon är ljuvligt rosa.
Uppväxten var strikt och granskad av föräldrarna vilka var konservativa och hade en mening om allt som rörde Jane. Hon är född 1933 så hennes uppfostran är kanske inte det mest överraskande i det hela. Vad gäller hennes "problem" kändes de vaga för mig och jag kunde inte sympatisera med henne.
Breven strömmar in och totalt får hon över sextio svar som hon övermodigt kan sortera i tre högar efter behag: Ja, kanske, nej. Sex blir det, i massor? Det får jag ändå skriva fast hon inte är särskilt bra på att beskriva sina sexuella akter. Lejonparten av boken skildrar händelserna som ledde henne till denna punkt i livet då hon ville ta ett språng. Men visst, hon suger av lite, onanerar, sväljer sperma, blir torr i slemhinnorna men sådant finns det salvor och glidkräm för.
Min förhoppning är att dra lärdom av detta och själv få tillskansa mig en person som henne. Ljuspunkter finns vilket framställs i boken.
söndag 18 oktober 2009
Bokrecension - Medinas juvel
Har någon undgått hallåt om "Medinas juvel" av Sherry Jones?
Random Books tyckte den var så brännhet att de slängde bort den meddetsamma för att undvika kontroverser. Här i Sverige ville inget etablerat och välrenommerat förlag heller ge ut den. I slutändan gjorde Earbooks ett undantag och gav ut den i pappersform till skillnad från deras normala utgivning.
Varför? Den är högst okontroversiell.
Aisha bint Abi Bakr bortlovas vid sex års ålder till Muhammed när hon fortfarande leker med dockor och annat skröfs. Hon gifter sig vid nio och gör sig hemmastadd hos Muhammed. Äktenskapet fullbordas när hon får sin menstruation.
Men vad gör Sherry Jones? Hon skönmålar allt! Aisha älskar Muhammed och hon gör sig snygg och vill så gärna puckla på honom. Muhammed i sin tur är en rättvis man som spenderar nätterna i sina hustrurs rum i tur och ordning. Han upphöjer kvinnan och utmålas som en sann humanist. Rena propagandan. Författarinnan bestämde sig för att göra fullbordandet till en kärleksakt med bådas goda viljor. Aisha är då mellan fjorton och femton år gammal, plötsligt är det inte så illa längre. Muhammed var väldigt omtänksam och mild under samlaget och Aisha hade det så skönt så skönt. Vilken smörja.
Intressant ändå att hon skriver om när Muhammed får en gudasänd uppenbarelse och faller till marken i spasmer eller i ett epileptiskt anfall och bestämmer att vanliga icke profetiska män endast får ha upp till fyra fruar, beroende av om man kan försörja dem. Profeten får däremot ha så många han vill, tolv blir det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
