Det som har hänt kan aldrig återkomma men det kan upprepas, om, och om igen.
Är det värt att genomleva ett negligerbart liv?
Tron på det vackra släcks ned varje vaken minut.
Jag eftersträvar tutti i gemen men finner endast solo i versal.
Känn på mig.
Lukta på mig.
Smaka mig.
Låt mig rulla runt i munnen på dig.
Ta din tid och låt det vandra fram och tillbaka i dig.
Gör det igen, jag vill vara i dig.
Får jag vara din bier?
Sömnen kan vara tillfredsställande precis efter man vaknat, likaså kan gåvan vara till glädje vid givandets stund. Men man kan efter en utvilad natt känna fortsatt nöje under dagen och man får tillbaka mångt mer om det är en tacksam mottagare som gör sin uppskattning påmind.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar