Ocksåtyr

För att riktigt komma i stämning klargjorde jag för mig själv att det skulle fan ta mig hända något den dagen.

Till en början tänkte jag att Casino Cosmopol skulle vara en bra idé, jag hade en föraning. Kom in och ställde mig bakom ett gäng nydanskar och -danskar. Framme vid servicedisken blev jag tillfördelad ett medlemskap tack vare mina frekventa besök de senaste veckorna. Klockan var ca 19:06. Jag gick in köpte mig en bier. Till en början en Norrlands Guld och senare en Spendrups. Satte mig och spelade men snart skulle det rätta ansiktet visa sig. I förstone gick det bra sedan rasslade det till och vips hade jag redan spelat bort sju tusen. Inte mer än att gå och hämta ut ytterligare fem tusen från bankomaten. Dessa investerade jag rakt ner i ett svart hål. Hämtade ut ytterligare två tusen för kvällens ändamål. Men jag lät inte förlusten göra illa mig utan höll huvudet högt när jag gjorde sorti från casinot vid 20:30-tiden.

Det blev en Carlsberg på Rådhuskällaren, betjänad av en tunnhårig man i fyrtioåttaårsåldern med en svårtydd härstamning. Kanske var han från Balkan eller Mellanöstern.

Tog mig vidare till The bishops arms för att spela roulette med biertappning. Jag valde en Oppigårds summer twist, smakade bitter fläderblom. Lät den gå åt sidan för att göra plats för en Fullers ESB, mycket bättre. Jag har alltid varit sugen på att köpa mig kondomer eller en vibrerande penisring från deras automat vid toaletterna. Med fyra tior köpte jag mig en "RockOn" supervibrator och till det två bonuskondomer. Efter att jag hade pissat blev jag så in i helvetes kåt att jag övertalade mig att dra i den enarmade banditen. Gödslade kuken för att kunna trä på den gelésnarlika gummiringen och fortgå till en längre handrörelse. Konstigt värre kommer det in två tjejer i de andra två båsen, jag står vid det tredje längst in. På ett mirakulöst vis kan jag kväsa andhämtningen och islagningarna på låren. Blev inte nöjd med ringen vilket jag märkte senare att jag hade glömt att sätta på vibrationen. I stället sprättade jag upp en kondomförpackning vilken jag tappade i toalettstolen men tog upp den igen och drog över kuken. Tyvärr hade jag inte spolat efter mitt pissande, allt för att inte väcka misstankar. Med flertalet sekunders fördröjning drog jag av kondomen och körde naturellt för min egen förnöjelse. Inte långt senare skvätte jag ned bredvid toalettens vänstersida. Skönt. Stod upprätt en lång tid så att den skulle hinna återhämta sig och så att efterbörden kunde skrapas av och kanske pissa en gång till, det blev inget mer pissande. Gick ned till lokalen med ett halvstånd efter att jag hade tittat mig själv i spegeln så att jag inte hade rosiga kinder.

Etage ville jag inte gå in på, men gärna Hipp eftersom minnena är bra därifrån. Hipp var stängt.

Det blev Swing Inn! Och till och med efteråt utropades det Swing Inn!

Mitt humör var gott och jag hade allt att vinna, förlusten var avskriven sedan länge. Jag köpte min bier och spanade runt. Uppe vid pianobaren frågade jag två söta tjejer:

"Är detta pianobaren?"
"Jag vet inte, men det är ett piano där", sa den ena och pekade mot pianot.
"Ja ja men det kanske finns fler pianon".
"Kanske det, jag vet inte".

Frågans svar var ovidkommande, men jag märkte på dem att jag föll till föga gällande deras måttstock. Satte mig ned ett par soffgrupper längre bort och tjoade efter ett kvinnosällskap men fortfarande ingen respons.

En till bier och efter att ha kontemplerat en stund över två antagliga tjejkompisar gick fram till dem, fastän jag hade sumpat tresekundersregeln sket jag i vad som helst.

"Hallå ja, gillar ni musiken?", frågade jag. Det var Tarkan som spelades.
"Ja den är väl bra?", sa den snygga.
"Nej det tycker jag inte, jag tycker det är någon jävla orientalisk schlager", sa jag.
"Jag tycker den är bra", sa den feta tjejkompisen.
"Jaha ja", sa jag troligtvis. En del har fallit bort men till sist lyckönskade jag dem en trevlig kväll och de gjorde detsamma i förhållandevis god ton. Kontentan är att också här fick jag dålig mottagning när det gällde spelet mellan raderna. Det var den feta kvinnan som stötte bort mig med sin sura min, hon hade bestämt sig för att spela fet martyr.

Med en bier och isvatten ställde jag mig mot väggen ett antal meter från plastjalusin och tittade på damer. Gav en del känslosamma blickar och ibland personligt tilltal men ingen stannade upp. Intressantare var det att titta på den förmodade eritreanen som stödde sig mot balkongräcket. Gillar verkligen den människan. Han har en krullig vittonad krans på huvudet och ett lätt efterblivet leende och kan vara mellan 55 och 62. Han gav ändå ett glatt intryck med en stor inneboende livslust, han gav allt.

Till slut blev det ändå dans fastän jag var smått förkyld. Svängde ut en jävla massa bara för att göra mitt hat mot denna musik övertydlig. Min karikatyrdans kanske andra förväxlade med hjärtlighet, jag vet inte. Vid ett av soffbåsen satt en ful riktigt ruggig negress med en vit man med mustasch. Han hade kunnat få det trippla mot vad han nöjde sig med. Satt mittemot dem och studerade den svarta skatan. Plötsligt när jag sitter där kommer ett äldre damsällskap för att sitta vid samma bord. Särskilt en dam i femtioårsåldern gillades av mig och jag gav till höga anrop om att hon skulle komma, säkert en tre gånger. Också när hon var rådvill om var hon skulle sitta erbjöd jag henne mitt knä men detta avböjdes två gånger. Dansade sedan ännu mer med stor emfas och hög förakt för att sedan gå hem.

I slutändan är jag ändå nöjd. Äntligen hade jag simulerat en sorts cancerdöende eller självmordsbenägen människa som gav blanka fan i stort sett vad som helst. Ingen utdelning denna gång men snart frostar det av och jag kan snart få lite kött.

Några sista ord från Ronny Grosder:

Under bussfärden hem fibblade jag med mp3-spelaren och misslyckades att hålla tillbaka kukringen som bodde i samma ficka. Den hoppade ur och jag tackar slumpen att den inte rullade iväg och gjorde karriär. Inte fler än två sekunder efter förfallet hade jag återbördat den. Jag vill inte ens tänka vilka proportioner det skulle ha inneburit. I och för sig var jag tämligen apatisk.