Måndagsbier

På lördagskvällen tog jag mig ett antal friheter och drack fyra julbier för att hedra den sista egentligt lediga dagen innan söndagen behäftar mig med olustiga tankar. Lade mig inte förrän 03:00 och tvingade mig själv att alarmera klockan så att den skulle avge ljud vid 09:00, det fick vara mitt straff. Söndagen, natten till måndag var ingen sovhöjdare då jag vaknade ett par gånger och trodde mig veta saker och ting som jag vid tillfället tyckte skulle skrivas ned, meddetsamma, största delen av drömminnena försvinner efter fem minuter, övervägde det halvt innan jag somnade om.

Med de händelserna i kroppen såg det inte ut att bli någon bier alls under måndagen, men så blev det.

Fastän jag numera är halvhalt, en sträckning eller infektion i hälsenan, gick jag till Två krögare. På bussen på väg dit står ett barn framför mig och ska betala, hon lyckas inte riva av kvittot på ett korrekt sätt. När min betalning är utförd tar busschauffören kvittot och river av hennes från mitt och ber mig lämna det till flickan. I mitt stilla sinne undrade jag för en kort stund om jag var anställd av Skånetrafiken, nej det var jag inte och därför ska jag inte lämna något kvitto, däremot tog jag emot det för att visa mig artig.

Folket och sittplatserna tog ut varandra bra, det var varken fullt eller folktomt. Satte mig ned vid baren och fick argt vänta på att personalen skulle ta notis om mig. Till min räddning kom en vacker kvinna i fyrtiofemårsåldern med vad jag tror pagefrisyr, bredbågade glasögon, tjusiga läppar, en snidad näsa och spänstig kropp trots badringen vid magpartiet. Hon liknade Monica Bellucci, jag var fast, antar att hon är syster till den andra kvinnan med snarlikt utseende som också jobbar på Bullen, i jämförelse är hon inte alls på samma våglängd, en piratkopia, falskmyntare, lösfitta, cikoriakaffe etc. Beställde en Carlsberg Hof och tog som alltid fram boken jag vid den tidpunkten var inne på. Bredvid stod två kvinnor i övre medelåldern och pratade:

"Är det inte konstigt, du och jag är Tvillingar och så är våra mödrar Fiskarna?
"Ja".

Ja visst är det, jätteintressant. Den feta kvinnan närmast mig hittade på olika anledningar till att stryka mig på högersidan, först var det vinglaset, vaggningen och tappade mynt gjorde hon också. Kroppen äcklades av den belastade människan, varför satte jag mig här? En till Hof inköptes, kvitto lämnades inte men jag förlåter "Bellucci" för hon visade mig lite urringning när hon torkade av ett bord, tack!

Nästa ställe var Brogatan. Medelmåttiga människor med tillika utseenden, jag föraktar dem. Ville prova på något nytt i bierväg, Flying dog ale fastnade jag för. Vanligtvis måste man vänta åtskilliga minuter bara för att komma fram till bardisken, därefter måste man sätta sin tillit till personalen, drinkmänniskor måste dö, köp bier kontant istället. För många gånger har jag låtit de behandla mig så, varför känner man sig lycklig den stund då man blir serverad, det får inte vara på det viset?

Pissar på Brogatan


Det var mitt hat som rann ut och jag förbannade Brogatan för alla andra dagar då de har behandlat mig och andra så ignorant, med likgiltighet och respektlöshet. Bieren var god, ska dricka den så snart jag kan igen.

Nästa ställe att beträda mark på fick bli Carib Kreol eftersom Balthazar på samma gata hade stängt. Utanför står en anskrämlig ung kvinna och röker bort sin sedan länge obefintliga skönhet. Går in och med ens möts man av jazziga toner och man önskar sig bort från denna världsbit till förmån för vad som helst. Cruzcampo var slut, Norrlands guld var slut, till sist fick jag äntligen något de hade på lager: Starobrno. Den tar jag sa jag, då sticker människan ut i köket och gör Fabrikören vet vad, han låter mig våndas i hela fem minuter innan han betygar mig uppmärksamhet och tappar upp min bier, varför, vad gjorde han, ovetskapen tär?
Tittade runt på människorna, unga, fula, har inte stadgat sig i vuxenlivet och tror sig fortfarande kunna bemästra världen, vilka idioter. Två tjejer stod ut från mängden med en välbehövd fräschör som ökade snygghetsfaktorn med ett par promille eftersom resterande sextio- sjuttiotalet människor var otroligt alldagliga och rentav frånstötande. Såg åt deras håll men tyvärr lyckades jag inte tillskansa mig deras lika brinnande intresse.

Pissar på Carib Kreol


Som straff för den icke tilltalande musiken med den höga ljudnivån och torra bierfat gav jag dem lite att göra på toaletten. En ung tjej, knappt fyllda tjugo med en härlig stickad polokofta visade upp sig, säkert en mjuk ryska. Hon liknade Martyna från Solstollarna, Martyna var och är vad jag tänka mig fortfarande mycket attraktivare. Det som talade emot den unga damen var den lilla näsploppen av modell glitter, efter att jag hade sett den var jag förvånad att hon inte erbjöd mig sina tjänster, balthora.

Gallia, den sista utposten, återvändsgatan, kvart i tre-ragget, den har många namn. Sasja jobbade där då, mannen som äger Gallia har en förkärlek till att anställa mindre begåvade unga tjejer, mannen i fråga är en småländsk, koppärrig, rödnäsig, korpulent, smutsig herre med grisögon kort vitt stubb och stor näsa. Three towns dracks och efter en vinst på Jack Vegas-maskinen blev det hemgång och nedläggning 00:50, uppstigning 06:10.