Det nya

Så här långt ner i botten har jag nog aldrig varit.

Det har varit likt en dröm för mig att komma så nära botten som möjligt för att kunna studsa tillbaka, uppåt. Länge har jag eftersökt detta fall men aldrig nednått. Vad som har visats är att jag har en rad alternativ som har hjälpt mig framåt i denna dödsspiral. Välvilliga myndigheter och människor som vill sig själva väl. Inget fel med det, jag anklagar icke dessa men de har gett mig en enastånde möjlighet för självförfall. Ett sätt att förstärka min undergång med en smäll.

Allt som har uppkommit i mitt liv nu är en särdeles logisk sammanfattning. Jag har felat.

Det har kommit till den grad att jag nästan söker hjälp. Men det är inte en frågan om hjälp bara om missbruk eftersom jag finner det lättare att utföra det i vemsomhelst närhet. Till slut kommer det närmare in på skinnet. Alltfler ser mina brister och jag kan verkligen inte göra något åt det.

Vad ni har framför er är en en allt annat än lönnfet person (man ser det utan att behöva fundera) och en ful varelse som egentligen inte har något att hämta här i världen men jag fortsätter ändå. Till vems nytta? Absolut ingen. Än har ingen tagit mig gett mig en ordentlig omgång av kärlek. Jag tvekar inför framtiden och varför jag bör bestå i den.

 Fula barn behöver kärlek ävenså snygga barn.

Jag har sett så många exempel där man tror en sak och så uppkommer en annan på grund av en uppgjord uppfattning. Försök se till personen och inte till systemet för det kommer aldrig inom det mänskliga styret uppkomma någon form av fullkomlighet. Jag har blivit alltsåmer emotionell då jag fortskaffar mig till det dödliga. Det påverkar mig. I det andra ljuset framstår allt annat som vackert, synd, tråkigt och deprimerande. Jag kan inte hjälpa det, tårarna rinner.

Vi behöver en sådan som mig som kan har danat sig inom detta land och fortfarande gör så. Jag är en arbetaresvensk och kommer att förbli så till mitt planerade fall.

Mina åsikter står för mig och enkom mig som person. Gör inte detta till en projicering av vad mina gener lyckas tycka.

Under en sisådär månad har jag inte gagnat mig av dessa möllanfolk och fortsätter att avhålla mig från dessa. Jag behöver en rättrådig paus.

Alla som med dessa utomordentliga medel kan bestiga denna underbara jord bör känna sig lyckliga. Du har möjligheten, viljan, drömmen att bli den du vill. Fortsätt med detta oavsett vad andra tycker.



Några sista ord från Ronny Grosder:

Jag kräver en ny omgång.